Tobias Hübinette om rasstereotyper i svensk barn- och ungdomskultur

Idag föreläste Tobias Hübinette om rasstereotyper i barnkulturen på Regionbiblioteket. Det väckte många funderingar, här är några nedslag:

Idag har 30 % av Sveriges befolkning under 18 år utländsk bakgrund enligt SCB:s definition, i storstadsregionerna 45 %. Sverige är så segregerat att de flesta av oss ändå inte upplever att det ser ut så. Vi som jobbar inom kultursektorn är fortfarande en extremt homogen grupp och speglar inte samhället i stort. Om vi inte ser hur demografin ser ut i vårt lokalsamhälle, vad spelar det för roll på biblioteken?
En anledning till att debatten om Tintin, Lilla hjärtat osv kom just 2011-2012 tror Tobias Hübinette beror på att den del av befolkningen som har minoritetsbakgrund äntligen nått fram till debattmegafonerna. Detsamma händer just nu i Nederländerna där den mörkhyade befolkningen protesterar mod den mångåriga traditionen med Zwarte Piet, en vit man med mörkbrun färg i ansiktet som delar ut julklappar till barnen. Det finns en befolkning som räknar sig som svensk respektive holländsk och som fått nog av stereotypa nidbilder av sig själva i kulturen.

tobias

Foto C. Bengtsson

En annan viktig fråga som jag fäste mig vid var den om datorspelen. Många, kanske de flesta bibliotek, erbjuder datorspel till utlåning. Jag misstänker att det är en medieform många på biblioteken inte har så stor förstahandskunskap om, jämfört med t ex böcker. Det finns en diskussion om våld i spel och om sexism och nedvärderande kvinnoskildringar. Men diskussionen om hur människor från andra delar av världen skildras i spelen är minimal. Det bekräftar Tobias Hübinette som också talat med personer i branschen. En bransch som är så stor i Sverige att man jämför den med de andra stora svenska exportundren musik, design och mode. I Sverige utvecklas flest datorspel i världen per capita. Exempel som Tobias nämnde var Crusader Kings, det största korstågsspelet i världen. Där ville spelutvecklarna få med olika etniciteter i ett kontrafaktiskt spel, men det blev stereotypa indianer och araber. När man så insåg att man glömt judarna, som ju var en grupp som historiskt passade in i spelet, tog man med dem för att armén skulle ha några att låna pengar av!

När kommer diskussionen om rasstereotyper i spelen? Jag tänker på hur de få kvinnor som har framträdande roller inom spelindustrin bemöts. Man får vara rejält hårdhudad för att stå emot de sexistiska invektiv de får sig tillsända. Det kanske inte är en värld där denna diskussion skulle tas väl emot? Och hur för vi diskussionen och upprätthåller kunskapen om datorspelen på biblioteken?

Folkstormen om Kalle Ankas julafton förra året tog Tobias också upp. Disney klippte bort delar av programmet och många svenskar gick i taket. Rör inte vårt kulturarv! Programmet har sänts i SvT sedan 1960. Först 1982 kom den judiske mannen, de kinesiska dockorna och pickaninnydockan med för första gången. Så mycket för det kulturarvet! Nu tog alltså Disney bort två av dem men de kinesiska dockorna slank igenom och får fortsätta sitt hårresande trippande in i Tomtens säck.

Men kusligast ändå är det vi inser ju längre Tobias Hübinette talar, vi är omgivna av dessa rasstereotyper var vi går, i reklam: på kakburken, i TV-programmen och i serietidningarna. Men vi ser det inte.

Tobias Hübinette är forskare vid Mångkulturellt centrum och har forskat om rasstereotyper och koloniala teman i den samtida bildkulturen.

//Pia Borrman, Utvecklingsledare för barn- och ungdomsverksamhet

 

 

 

Relaterade poster

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *