Regionbibliotek Stockholm fortsätter att fokusera skrivande på bibliotek och nu släpps boken ”Vi skriver – om bibliotek och skrivande”. Boken innehåller texter om skrivande ur olika perspektiv och tips, inspiration och handledningar för den som är nyfiken på hur bibliotek kan skrivfrämja. Åtta av texterna är skrivna av biblioteksmedarbetare som själva skrivfrämjar och utöver det lyfts skrivande som sker på biblioteken i länet i fem reportagetexter. En av dem berättar om hur de på biblioteket i Östberga, Stockholms stadsbibliotek lockar fram den poetiska ådran hos äldre.

Att locka fram den poetiska ådran hos äldre – Östberga bibliotek

Av Monika Israelsson

En poet att inspireras av, en skrivuppgift att jobba med hemma. Så ser konceptet ut för Östberga biblioteks poesiträffar för äldre.

Stämningen är koncentrerad runt bordet i det lilla biblioteket, som ligger i Blomsterfondens seniorboende Liseberg i Älvsjö. Fyra deltagare, alla kvinnor, har just introducerats för författaren Marit Kaplas metod – att intervjua vanliga människor och skapa poesi av deras erfarenheter. Bibliotekarien Frida, som cyklat hit från Östberga bibliotek, läser nu högt ur boken Osebol. När hon avslutat läsningen är det tyst några sekunder. Sedan börjar deltagarna reflektera.

– Det fattas bara en liten knorr så är det som något Kristina Lugn kunde ha skrivit, säger Christel.

– Ja, precis, det vardagliga står i fokus, instämmer Marianne.

Lia har läst Marit Kapla tidigare.

–      Jag blev så fångad. Jag har ibland lite svårt för poesi men det här gick rakt in, säger hon.

Poesiträffarna har ett lika enkelt som smart koncept: Deltagarna anmäler sig till två träffar i taget. På den första träffen får de lära känna ett författarskap och Frida delar ut låneböcker och en lekfull skrivuppgift inspirerad av den aktuella poeten. Mellan träffarna jobbar deltagarna med uppgiften hemma. Vid det andra tillfället läser de som vill upp sina egna dikter och alla diskuterar vad de fastnat för hos den aktuella poeten.

Frida Ulvegren har en bakgrund som serietecknare och har även studerat dramatisk gestaltning och journalistik. När hon anställdes vid Östberga kulturhus var tanken att hon skulle prova nya saker och leda aktiviteter för olika åldrar kopplat till böcker, läsning och skapande. Tillsammans med kollegorna Fredrik Birkedahl och Jessica Pellegrini testade hon sig fram.

–      Det var Jessica som uppfann poesiträffarna medan jag var föräldraledig. Jag tycker att det är genialt: deltagarna får en skrivuppgift och kan sedan i lugn och ro klura med den hemma, säger hon. 

Det svåra är att spåna fram skrivuppgifterna som alltid ska vara inspirerade av den aktuella poeten de läser. Deltagarna har bland annat fått skriva haikus, pussla med urklippta ord och laborera med rim och rytm.

–      Ibland är det jättelätt att få syn på något poeten gör som vi kan ta fasta på, andra gånger har jag verkligen fått kämpa. Jag har inte läst mycket poesi alls tidigare, men jag har inställningen att vi folkbildar oss tillsammans, säger Frida.

Deltagarna runt bordet får nu veta hur deras nästa uppgift, inspirerad av Marit Kapla, ser ut: Intervjua någon och skriv ner exakt vad hen berättar. Vaska därefter fram en dikt ur texten.

Uppgiften väcker en del frågor.

–      Ska jag ta med allt, alltså alla pauser och hummanden? undrar Christina.

–      Ja, jag tycker att det finns en poesi i att inte rensa upp för mycket. Men samtidigt ska det ju bli ett destillat av intervjun, förklarar Frida.

Numera finns två grupper, en på biblioteket och en på seniorboendet. Damerna runt bordet uppskattar att Frida kommer till dem.

–      Jag har lite svårt att ta mig fram så jag är väldigt glad, säger Lia.

Flera av deltagarna har nu avverkat ett antal poeter, de räknar upp Tomas Tranströmer, Karin Boye, Tage Danielsson och Kristina Lugn…

De har hittat sina egna sätt att ta sig an skrivuppgifterna.

-Jag läser uppgiften, sen låter jag den mala i huvudet ett tag. Sedan rätt vad det är tänker jag att jag måste skriva ner något. Och då har det gått rätt så lätt, säger Christina.

Hon tycker att det är roligt att ha hittat ett nytt intresse i 80-årsåldern.

– Jag har blivit oerhört förvånad av mig själv. Jag har egentligen aldrig varit intresserad av poesi tidigare. Att jag vid 88 års ålder skulle börja skriva dikter, det hade jag aldrig trott.

Christel skrattar.

– Det är ett bevis på att våra gamla hjärnor är användbara till det mesta!

De tycker att fler borde prova. Att poesi skulle vara svårt och otillgängligt håller de inte med om.

–  Mina grannar säger ”oj, vad läskigt” när jag berättar om de här träffarna. Men genom att vi är en trygg grupp så blir det inte läskigt. Det är bara roligt att höra vad alla skrivit, säger Marianne.

Frida tyckte att det var särskilt spännande att lyssna till deltagarnas dikter när de skulle inspirerades av Werner Aspenström.

–  De skulle skriva om en plats från sin barndom och en deltagare beskrev Södermalm, som är mina hemkvarter. Men hon skrev om 1940-talet när det var krigstid och mörkläggning och ved låg staplad längs med Götgatan och hur det luktade av stearinljus och våt ull inne i Katarina kyrka. De här damerna har sett tiden gå och staden förändras. Jag fick ett helt nytt sätt att se på miljöerna jag går i varje dag, säger hon.

Frida har samlat dikterna i små häften som finns på biblioteket. I somras skapades också en ”poesipromenad”, där besökare kunde skanna qr-koder och få höra dikterna inlästa och ljudsatta av Rikard som är kulturhusets kock och allt i allo. 

Någon vecka senare är det dags för nästa träff i det lilla biblioteket. Frida berättar efteråt att två av deltagarna hade valt att intervjua en person utifrån frågan: ”vad är hemort för dig?”. En av dem hade inför intervjun även kontaktat ett barnbarn som visade henne hur mobiltelefonen kan användas för inspelning, för att verkligen få med alla hummanden och upprepningar i intervjun.

–      Hon kände sig så stolt och nöjd över att hon lyckades spela in och sedan transkribera genom att pausa och gå tillbaka i lyssningen.

För Frida blev övningen en påminnelse om att poesigruppen klarar att ta sig an det mesta.

–      Riktigt häftigt, jag var lite rädd för att uppgiften skulle vara för svår och konstlad. Men så blev det en av de finaste övningarna vi gjort, säger hon.

Är du nyfiken på boken om skrivande på bibliotek? Den 14 februari bjuder Regionbibliotek Stockholm in till en förmiddag om skrivande. Där får du chans att möta skrivfrämjare som medverkar i boken och får tillfälle att prova skrivövningar. Programmet kommer även att innehålla samtal och uppläsningar.  Läs mer i vårt kalendarium.