Ett samtal med Cecilia Brisander, utvecklingsledare på regionbiblioteket om hennes skrift Bibliotek i samspel med lokalsamhället.
Häromdagen kom din skrift om Bibliotek i samspel med lokalsamhället från tryckeriet. Grattis. Vill du kortfattat berätta om innehållet?
Jag ska försöka. I skriften resonerar jag om en mängd olika aspekter kring lokalsamhälle i relation till bibliotek. Huvudsyftet är att ge olika exempel, metoder och inspiration för att som bibliotek öka sin kännedom om sitt lokalsamhälle. Bokens frågeställningar kretsar kring följande:
- Vad behöver bibliotek veta om sitt närområde och sin omvärld?
- Vilka metoder och förhållningssätt kan användas?
- Hur når folkbiblioteket fler av de som ingår i de prioriterade målgrupperna?
- På vilka sätt berörs bibliotek av samhällsplanering och medborgardialoger?
- Vilka roller har och kan ett bibliotek ha i sitt lokalsamhälle?
Utgångspunkten i rapporten är Stockholms län.
Kan du säga något om arbetsprocessen?
För två år sedan startade jag arbetet med skriften och det första året ägnade jag åt att samla in kunskap. Under tiden arbetade jag även med projektet Möten med litteratur som vände sig till personer med demenssjukdom, det slukade mycket av min arbetstid. Tillsammans med några kollegor gjorde vi ett par mindre undersökningar i två av länets kommuner, Vallentuna och Södertälje. Jag hade en öppen ansats till områdena och sökte därför ganska brett. Ett område som ständigt återkom var samhällsplanering och medborgardialoger, det blev därför ett område som jag fördjupade mig i. Jag besökte även olika bibliotek i länet vilket resulterade i tio olika berättelser som finns med i skriften.
Under 2016 satte jag igång att sortera och välja de områden som skulle vara med i boken. Att välja och välja bort var inte alldeles enkelt men ambitionen är ju inte att skriften ska omfatta allt, det är helt enkelt inte möjligt. Skrivprocessen pågick från mars till oktober. Därefter har jag korrekturläst, fixat med källhänvisningar och foton. Amanda Bigrell har gjort layout och ordnat med det grafiska. Mina kollegor har också läst, kommenterat och varit behjälplig med skrivprocessen, värdefullt och nödvändigt. Tack!
En del av den litteratur som Cecilia använt sig av.
Vilken syn på bibliotek har du i skriften?
Jag värjde mig länge för att ha en specifik uppfattning om folkbibliotek men insåg att det inte var hållbart. Min ansats med skriften är ju att inspirera bibliotek att stärka sin roll i sitt samhälle. Att bibliotek är en del av samhällsbyggandet och en viktig funktion för demokrati och delaktighet i samhället. Att utgå från lokalt biblioteksarbete ”community librarianship” vilket innebär att biblioteket anpassar verksamheten till dem som bor och arbetar i lokalsamhället blev ganska naturligt just för den här skriften. En vidare definition av lokalt biblioteksarbete är att biblioteket är en självklar del i arbetet med att förbättra folkhälsan, digital delaktighet, integration, bidra till rikare fritids och fler arbetsmöjligheter etcetera. Dialog och samarbeten med aktörer, invånare och bibliotekens användare är därför en förutsättning för biblioteken. (Atlestam et al. 2012, s. 65). Frågor att fundera på är: Vad är viktigast att fokusera på i sin egen kontext, vilka uppdrag görs av andra aktörer och hur är dialogen med beslutsfattarna? Jag vill dock betona att det här är ju ett sätt att se på bibliotek. Det finns fler och andra uppfattningar. Bibliotekslagen och andra styrdokument är dock det som anger riktningarna för bibliotek.
Du fokuserar även en hel del på bibliotekens prioriterade målgrupper, berätta.
I boken så tar jag upp bibliotekens alla prioriterade målgrupper med syftet att ge exempel på hur man kan få ökad kännedom och kontakt med målgrupperna. Bibliotekslagen anger ju riktningen för folkbibliotek – att bibliotek är till för alla men särskilt för de prioriterade målgrupperna. I min roll som utvecklingsledare har jag genom åren på olika sätt arbetat med dessa områden och en del av exemplen kommer från projekt som jag deltagit i. En slutsats är att folkbibliotek kan behöva fundera på vilka målgrupper som man når och vilka man inte når. En kartläggning av lokalsamhället kan hjälpa till att synliggöra vilka aktörer som finns och hur man gemensamt i ett lokalsamhälle kan samarbeta kring de prioriterade målgrupperna. Det här ju dock inte alldeles enkelt. Biblioteken har många uppdrag och ska därtill bemannas. Det gäller att arbeta strategiskt och att fundera över bibliotekens prioriteringar. Ur mitt perspektiv känns det naturligt att fokus ska vara på de prioriterade målgrupperna.
Flemingsberg
I skriften tar du även upp begrepp som delaktighet, relationsbyggande och normkritik, varför?
Om bibliotek vill skapa verksamheter som når alla så tror jag att biblioteken behöver arbeta med frågor kring hur bibliotek kan inkludera fler röster och berättelser. Att fundera kring vilka normer som råder på bibliotek och hur man skapar delaktighet tror jag är en förutsättning för att nå fler och att få alla att känna sig välkomna och inkluderade. Det är ju omfattande områden och kanske är det inte ens görligt men att gemensamt reflektera och fundera tror jag är en viktig väg framgent. Interkulturellt förhållningssätt är ett sätt att arbeta på vilket jag tangerar i skriften.
Plats och platsidentitet är begrepp som du återkommer till, säg något om det.
Jag har funderat mycket på lokalsamhällen och platsens betydelser för människor. Hur viktigt det är för de flesta att ha en relation till den plats som är ens hemort. En plats består ju del av fysiska förutsättningar men blir till för människor genom de minnen, erfarenheter och relationer som människor har och får av en plats. Att fånga dessa aspekter för att lära känna ett lokalsamhället är inte lika enkelt som statistik och olika rapporter men jag ger några förslag, till exempel att läsa skönlitteratur, ta tillvara på olika berättelser som finns om en plats och att kika på hur en plats beskrivs i översiktsplaner och dylikt.
Vad är dina förhoppningar med skriften?
Det finns flera. Dels vill jag sätta ord på sådant som bibliotek redan gör och dels vidareutveckla bibliotekens möjligheter till ökat samspel med lokalsamhället och dess invånare. Samt inspirera till fortsatt diskussion och kunskapssökande.
Vad väntar härnäst för dig?
Jag hoppas på att skriften ska få spridning och att få samtala med bibliotek om dessa områden. Framöver kommer jag även att ägna tid åt ett projekt kring Boken kommer som fått stå tillbaka av diverse skäl.
Tack Cecilia!
Skriften kommer att skickas ut till kommuner i länet och diverse andra verksamheter men går också att beställa: regionbiblioteket@stockholm.se. Den finns också att läsa via webben
Kollegorna på Regionbibliotek Stockholm ställde frågorna. Korten är tagna av Cecilia Brisander.
