Att sprida text på rätt sätt

Upphovsrätt på bibliotek


Under senare år har frågan kring vad biblioteken kan publicera i sina digitala kanaler fått större uppmärksamhet än tidigare. Särskilt under åren med coronapandemin aktualiserades frågor kring upphovsrätt då delar av bibliotekens aktiviteter flyttade till internet. Vilka tillstånd krävs för att lägga upp en sagostund på bibliotekets hemsida? Hur stora textsjok är okej att dela på Instagram? Är det samma regler för textanvändning som i den fysiska bibliotekslokalen? 

När ett bibliotek på något sätt använder sig av text och bild i det digitala rummet (när en så kallad överföring sker enligt lagen) behöver biblioteket i förväg söka tillstånd från upphovspersonen. Det kan ske på flera sätt, till exempel genom att kontakta upphovspersonen direkt, eller det vanligaste sättet: via de upphovsrättsorganisationer som finns. Det går också alltid bra att använda material som inte längre är ekonomiskt skyddat, det vill säga 70 år efter upphovspersonens död.  

När det gäller användandet av text och bild i det fysiska biblioteksrummet finns det inget entydigt rättsligt svar för hur biblioteken ska agera; om de behöver söka tillstånd från upphovspersonen eller inte.

Upphovsrätt för text och bild som sprids digitalt

Administration av litterära rättigheter i Sverige (ALIS) heter den organisation som arbetar med upphovsrättsfrågor rörande text. För att ansöka om ett godkännande för litterära verk fyller biblioteken i ett formulär på ALIS hemsida. Det måste alltid göras när text på något sätt sprids digitalt. När det gäller internationella verk finns det i dagsläget inte något formulär. ALIS kan hjälpa till med kontakt till sin motsvarighet i andra länder om det gäller större evenemang där det handlar om att klarera användning av flera verk från ett land. Intressenter och aktörer har olika uppfattning om bibliotek även måste ansöka om tillstånd vid exempelvis sagostunder i biblioteksrummet. Det rättsliga läget är oklart och upphovsrättslagen har aldrig prövats i denna fråga. 

Länkar till mer information

Det finns flera delar i biblioteksverksamheten som regleras i upphovsrättslagen. Bland annat kopiering. Digiteket.se har tagit fram en kurs som handlar om just detta. Här kan du också lära dig mer om lagstiftningen bakom den svenska upphovsrättslagen. Länk till kursen på Digiteket: Upphovsrätt eller allemansrätt? Eller båda?

Artikel i Digiteket om uppläsningar i sociala medier:
Upphovsrätt och avtal vid uppläsning ur böcker på nätet – Digiteket

Intervju med ALIS i Biblioteksbladet:
”Vi vill göra användningen legitim” – Biblioteksbladet

ALIS (Administration av litterära rättigheter i Sverige) är en upphovsrättsorganisation för textskapare. Länk till ALIS webbplats

Bildupphovsrätt är en organisation som främjar bildskapares ekonomiska och upphovsrättsliga intressen. Organisationen hjälper till med att få det tillstånd som krävs för att publicera skyddade bilder och illustrationer med mera. Länk till organisationen Bildupphovsrätt, bildupphovsratt.se

Fritt material eller creative commons

Mycket av den svenska litteratur som inte längre omfattas av upphovsrättslagen finns på Litteraturbanken.se. På webbsidan finns även en ingång för bibliotekspersonal.
Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub
Litteraturbanken för BIBLIOTEKARIER

När det gäller bilder finns många bildbanker där bilder kan sökas fram utifrån olika typer av licenser för Creative Commons. Digiteket har en introduktionskurs om Creative Commons: Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om – Digiteket

 

 Webbsidan publicerad 2020-12-09, uppdaterades 2023-02-07.

 

Relaterade poster