– Jaså du jobbar med folkbibliotek, finns de kvar om 25 år? frågade han nyfiket. Det var andra gången på den här tillställningen som jag fick den frågan.
– Javisst, svarade jag, bibliotek har så många fler roller än att enbart låna ut böcker om det var de du tänkte på? Han nickade och jag passade på att utveckla mitt resonemang:
– Bibliotek ger alla fri tillgång till litteratur och information. Folkbibliotek är en plats för eget utforskande, skapande och en mötesplats i samhället. Biblioteksmedarbetare har kunskap om medie- och informationskunnighet och bidrar till ökad digital delaktighet hos invånarna. Därtill anordnas programverksamhet på många folkbibliotek såsom sagostunder, språkkaféer, familjelördagar, bokcirklar och makerspace. Folkbibliotek är till för ALLA men särskilt de prioriterade målgrupperna.
Jag andades och fortsatte:
– Om 25 år finns definitivt folkbibliotek kvar eftersom det är en arena för demokrati, bildning och upplevelser. Och böcker kommer också att finnas kvar men formerna och formaten kan skifta.
Personen framför mig hade lyssnat på de 42 sekunder som jag levererat mitt svar. Nu log han och sa:
– Min bild av bibliotek är kanske förlegad. Jag kanske ska besöka mitt lokala bibliotek.
-Ja, gör det, sa jag, och minglade vidare.
När jag blev ombedd att skriva några rader om Stärkta bibliotek kom jag att tänka på den här episoden. Jag tänkte på att folkbibliotekens roller och uppdrag är flera och mångfacetterade och att det inte alltid är så lätt att kommunicera allt det som folkbibliotek innehåller. Under våren 2018 stöttade jag några bibliotek i Stockholms län i deras ansökningsförfarande för Kulturrådets satsning Stärkta bibliotek. Ansökningarna hade olika mål och inriktningar men en sak gemensamt – en vilja att få ytterligare förankring i sitt lokalsamhälle och nå fler invånare och särskilt de prioriterade målgrupperna. Ur mitt perspektiv är detta kloka satsningar. I en strukturutredning som bibliotek Huddinge genomförde för några år sedan framkom att avståndet till bibliotek har stor påverkan på hur aktivt biblioteket används. Att på olika sätt jobba utanför det fysiska biblioteket är därför en angelägen uppgift för folkbibliotek. Det kan ske genom Boken kommer, bokbuss, mobila bibliotek, digitala bibliotek, popup-verksamheter, arbetsplatsbibliotek, att delta i olika externa sammanhang eller andra innovativa sätt. Mycket av detta finns redan idag men kan som alla verksamheter utvecklas. Till exempel:
- Hur kan den uppsökande verksamheten i högre grad anamma digitala inslag som ligger i linje med samhällsutvecklingen?
- Hur kan samarbeten med olika aktörer i lokalsamhället bli ännu mer hållbara?
- Hur kan värdena av uppsökande biblioteksverksamhet identifieras, synliggöras och mätas?
Jag hoppas och tror att Stärkta bibliotek innebär möjligheter för folkbibliotek att utveckla sitt samspel med sitt lokalsamhälle och på så sätt nå fler och få högre legitimitet. Det är i alla fall min dröm och vision om folkbibliotek. Det pågår så oerhört många bra verksamheter på folkbibliotek som förtjänar att lyftas fram och nå fler. Jag tror att vi måste berätta igen och igen vad ett bibliotek är och kan vara, men beroende på kontext och person presentera det som kan vara mest angeläget.
Regionbibliotek Stockholm stödjer gärna biblioteken i länet kring Stärkta bibliotek. Hör gärna av er!
Cecilia Brisander
artikeln publicerad i Länsnytt 2018:2
