Under 2017 deltog några bibliotek i Stockholms län i ”Talboken kommer till taltidningsläsare”. Ett projekt som Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) bedrivit. Utvärderingar visar att det som fått ta dela av tjänsten är nöjda liksom biblioteken som upplevt detta som en välbehövlig insats för att stödja olika sorters läsande.
Talboken kommer för taltidningsläsare gör det möjligt för människor som prenumererar på en dagstidning som digital taltidning att också få talböcker digitalt i samma spelare. Många bibliotek visade intresse för att delta i projektet men i samråd med MTM blev det till slut Huddinge, Järfälla, Lidingö, Norrtälje, Sollentuna och Stockholm som var först med att pröva eftersom de hade ett antal befintliga taltidningsläsare för att det skulle vara idé att satsa. Att vara taltidningsprenumerant är nämligen en förutsättning för att kunna få talböcker direkt till sin taltidningsläsare. I en artikel i Länsnytt 2017:2 beskriver vi projektets första faser (sid. 6).
De deltagande biblioteken har provat på olika sätt att nå låntagare och att utforska tekniken. – Det gäller att hitta rätt teknisk lösning för de personer som är berättigade. Genom Talboken kommer finns ytterligare ett sätt att möjliggöra läsning, sa en bibliotekarie som deltagit i Talboken kommer.
Efter lite teknikstrul kom alla bibliotek igång med tekniken. I utvärderingarna från deltagarna framkommer att alla upplever att supporten varit bra och att de initiala problemen med lösenord, internetuppkoppling och annat teknikstrul relativt enkelt kunnat åtgärdas.
Via kontaktytor och samarbeten har marknadsföring av tjänsten skett men det främsta sättet att få låntagare har varit att fråga befintliga taltidningsläsare. En utmaning för deltagande bibliotek har varit att på ett begripligt sätt kunnat förklara varför tjänsten kan vara till nytta och en fördel. – Många har ju en teknikskepsis men tekniken är så pass enkel för användaren att det är värt flera försök att motivera till att pröva säger en biblioteksmedarbetaren som arbetat med Talboken kommer.
Att använda befintlig taltidningsteknik har varit både en fördel och en nackdel med tjänsten. Fördelen är att låntagaren fått hjälp med support och en specialprogrammerad spelare via taltidningshjälpen. Nackdelarna med att talboken kommer är knutet till taltidningar är flera. Dels är inte alla målgrupper för taltidning och talböcker som är intresserade av att ha en prenumeration på en taltidning. I Stockholms län är lokaltidningar inte självklar. Det är dyrt att prenumerera på vissa taltidningar, till exempel Dagens nyheter och Svenska dagbladet men det finns vissa som inte kostar så mycket till exempel 8 sidor. På vissa tidningsredaktionerna har det visat sig att kännedomen är låg om tjänsten trots att den erbjuds.
Därtill så är det ett etiskt dilemma att det krävs en taltidningsprenumeration när biblioteken är en offentlig och gratis verksamhet. Biblioteksmedarbetare som deltagit i projektet skulle varit behjälpta av att tillsammans få resonera kring detta dilemma.
Att läsning kan betyda mycket för en individ har vi många gånger fått ta del av under projektåret. Skönlitteratur och facklitteratur men även taltidningar ger möjligheter till läsupplevelser, förkovran och delaktighet. Att fortsätta få vara den man är och med sina intressen trots en synnedsättning eller annan funktionsnedsättning.
Vi på regionbiblioteket deltog på en bokcirkelträff för talbokslåntagare som regelbundet äger rum på biblioteket i Nacka Forum under ledning av bibliotekarie Jan Gustafson. Under drygt en trevlig timme samlas ett gäng seniorer för att få boktips och utbyta tankar och erfarenheter kring olika tekniska läshjälpmedel. Ingen av dem var i dagsläget taltidningsprenumerant men samtalen mellan deltagarna vittnade om alla hade provat på olika tekniska hjälpmedel för att få till enkla anpassade lösningar. Behovet av att få ännu ett sätt att läsa på hade ingen i dagsläget utan behoven var snarare att få dela sina läsupplevelser med varandra. Att få möjlighet att prata om sin läsning, aktuella nyheter, få boktips och dela med sig blir kanske ännu större när tekniken tillgängliggör litteraturen direkt till sin spelare hemma. Hur bibliotek kan arbeta med att fånga upp och vidareutveckla människors önskan om att få delta i litteratursamtal är ett område om vi på regionbiblioteket ser som ett generellt utvecklingsområde.
En förutsättning för att nå ännu fler användare är att all personal ska ha koll på verksamheten och att synliggöra och informera om tjänsten till rätt personer i rätt ögonblick. Några bibliotek har till exempel ställt fram taltidningsläsaren i biblioteket. En medarbetare skriver: Vår egen taltidningsspelare står ute i biblioteket. Den används tyvärr inte jättemycket men samtidigt har jag kunna använda den som ett utställningsexemplar för att visa hur en Daisyspelare fungerar. Schysst också att det i slutändan blev så billigt att tillhandahålla taltidning ute i biblioteket vilket vi ändå var på g med.
De bibliotek som deltog i projektet har i olika grad nått talbokslåntagare, det rör sig om mellan 2-6 stycken för vardera bibliotek, del vill säga cirka 20 talbokslåntagare i Stockholms län. Totalt i hela landet hade 500 individer i mars 2018 provat på Talboken kommer visar en utvärdering av MTM.
Uppsala, Gävleborg och Dalarnas län samarbetade kring projektet Alla kan läsa och hör sen! under 2017. Projektet hade som syfte: Att nå ett hållbart engagemang hos många för att öka kunskapen, lyfta och integrera arbetet med tillgängliga medier inklusive dagstidningar som taltidning i bibliotekens olika verksamheter för alla åldrar. En beskrivning och utvärdering av projektet finns att läsa här:
Från och med 2018 är Talboken kommer en permanent verksamhet och en del i det ordinarie utbudet hos Myndigheten för tillgängliga medier.
Foton: Cecilia Brisander
Cecilia Brisander, följeutvecklare till Talboken kommer.
Projektledare var Karin Sundström Regionbibliotek Stockholm
