Foto: A. Lissenko
”Bibliotekariers ethos kan sägas vara en vilja att skapa förutsättningar för lärande, bildning, upplevelser, forskning, och informerat medborgarskap genom tillgängliggörande av information, kunskap och kultur, samt genom en vilja att utgöra en kritisk och kunnig röst för och om informationens/kulturens frihet och även individens integritet”.
En förmiddag i februari föreläste Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, om hur Google och andra aktörer förändrar villkoren för hur kunskap och kultur kommuniceras i samhället. Regionbiblioteket ordnade föreläsningen tillsammans med Biblioteksrådets arbetsgrupp ”Sociala medier på bibliotek”. Föreläsningen handlade mycket om de algoritmer som styr hur information presenteras och viktas på nätet. Flera kommersiella nättjänster, som Google, Facebook och Twitter, använder sig av algoritmer som rankar sökträffar olika beroende på vem som söker och var vi söker. Algoritmernas påverkan på våra sökresultat hänger ihop med vilken filterbubbla vi befinner oss i.
Utifrån de stora nätaktörernas rankning av information resonerade Sundin kring frågor om bibliotekens förändrade arbetsformer och om hur bibliotekarier kan bidra till människors medie- och informationskunnighet. Samt hur det i förlängningen kan bidra till ett mer demokratiskt samhälle. Sundin gav sin syn på vad som skulle kunna kallas bibliotekariers ethos i citatet som inleder denna artikel.
Bibliotekens roll och utmaningar
I höstas besökte jag och en kollega Lunds universitet för att träffa Olof Sundin och några av de forskare som ingår i forskargruppen Informationspraktiker: Kommunikation, Kultur och Samhälle. Vi sökte ny input inom området digitalisering och sociala medier, om hur den digitala vardagen påverkar biblioteken och människor. Det blev ett samtal om hur information och kunskap hanteras idag, om digitala medier, kommersiella tjänster och människors integritet.
Biblioteken befinner sig mitt i en tid där tekniken ger oss tillgång till kultur, hjälpmedel och kommunikation som aldrig tidigare. Informationen är fri men inte gratis och vi lämnar alla digitala spår efter oss. Spår som Google och andra aktörer har nytta av för att ta reda på vad vi gillar, vad vi konsumerar och vad vi pratar om. Vad behöver vi kunna och förstå idag för att dra nytta av digitaliseringens fördelar och hantera dess baksidor? Vad är bibliotekens roll och har vi något ansvar?
Biblioteken har en upplysande och kunskapsspridande roll, menade forskarna i Lund. Biblioteken behöver inte ta avstånd från sociala medier men kan informera om vad användandet innebär och synliggöra de val vi gör som medborgare när vi använder kommersiella tjänster för information. En utmaning för biblioteken är att visa på alternativen genom att själva finnas på andra digitala tjänster. Att visa alternativa informationskällor och ett annat utbud gällande kultur och litteratur.
Vi frågar forskarna vad de ser som vår tids stora utmaningar för biblioteken. Källkritik, svarar de, eftersom det källkritiska resonemanget fortfarande bygger på tryckta medier. Vi utgår ofta ifrån källan och tänker källkritiskt gentemot materialet vi hittar. Istället borde vi prata mer om sökkritik, och vara lika kritiska gentemot själva sökvägen. Hur har vi hittat källan, inom vilka filterbubblor söker vi, hur presenteras informationen för oss? Sökkritik handlar om att ha ett medvetet förhållningssätt till hur vi hämtar information och en förståelse för att sättet vi tar till oss kunskap och kultur på är mer instängt idag än tidigare.
Folkbildning
Ett viktigt uppdrag för biblioteken, menar forskarna, är att fortsätta arbeta med folkbildning men ta med sig bildningstanken till den digitala världen. Att lära ut det som är viktigt för människor att förstå och kunna i det digitala. Vi kommer in på begreppet digital bildning. Vad innebär det och hur kan vi jobba med det? Skiljer det sig från digital kompetens? Kanske handlar digital bildning om djupare förståelse och reflektion på ett övergripande plan medan digital kompetens handlar mer om praktiska färdigheter? Jag tänker förstås att digital bildning hänger ihop med MIK, som Marika Alneng skriver om i detta nummer av Länsnytt (Länsnytt nr 2 2016).
Ännu ett nytt begrepp jag stöter på under våren i sociala medier är delningsetik. Det är journalisten Jack Werner, en av grundarna bakom Metros satsning Viralgranskaren, som använder ordet i en föreläsning på en MIK-konferens. Werner pratar om vikten att tänka kritiskt innan vi delar saker med andra i sociala medier. Några bra frågor att ställa sig innan vi delar information är
• Är det relevant för en större grupp människor?
• Riskerar det att sprida en farlig fördom?
• Riskerar det att slå ut över svaga människor?
• Känner du dig arg eller upprörd?
Ganska klockrent, eller hur? Att viralgranska innebär att alltid göra en avvägning och en riskanalys innan vi delar vidare. Att vi tar ansvar genom att göra research och nyansera, att inse vår makt och att aldrig tro att ”något är för dumt för att människor ska sprida det vidare”.
Vilka ord och begrepp stöter du på som har hög aktualitet idag? Vad förknippar du med folkbildning, digital bildning och viktiga kunskaper för oss människor idag?
Hanna Johansson
Regionbibliotek Stockholm
Denna text är också publicerad i Länsnytt nr 2 2016.
