En onsdag förmiddag i januari samlades 25 biblioteksmedarbetare för en tematräff om språkkaféer på bibliotek. Vi på Regionbiblioteket hade fått önskemål om att på något sätt lyfta språkkaféer. Genom tematräffen utbytte vi erfarenheter och reflekterade kring praktiska och strategiska perspektiv.
Den första frågan att ställa är ju vad språkkaféer är? Den korta sammanfattningen är regelbundna träffar på bibliotek (men kan även vara på andra ställen) som leds av volontärer, studieförbund eller biblioteksmedarbetare med syftet att våga tala olika språk. Att språkkaféerna är lustfyllda, inte alltför utbildningsinriktade och att det finns fika är också viktigt. I och med att de flesta på tematräffen ville tala om språkkaféer på svenska var det i fokus och det blir även temat i det här blogginlägget. Flera verksamheter tangerar språkkaféer såsom lättlästa bokcirklar, Svenska med baby och andra språkstödjande aktiviteter.
Foto C. Bengtsson
På biblioteken i länet är det antingen biblioteksmedarbetare som driver språkkaféerna, alternativt i studieförbundens regi eller av volontärer. På ett par ställen finns alla varianter. Några av de som var med på tematräffen är på väg att starta upp språkkaféer.
För de bibliotek som anlitar volontärer för språkkaféer behöver biblioteket stötta volontärerna på olika sätt medan språkkaféer som drivs av biblioteksmedarbetare kan ha utmaningar kring att sätta ramar för samtalen, att deltagarna pratar svenska på olika nivåer eller att få till bra innehåll på träffarna. Tips från deltagarna på tematräffen var:
- Att i början på träffen sätta ramar för samtalet, till exempel att man inte talar om religiösa eller politiska frågor. Att alla ska få komma till tals och att man har gemensamt ansvar för samtalet.
- Om det är möjlighet att dela upp deltagarna i flera nivåindelade grupper och att låta de som kan tala mer svenska vara samtalsledare.
De biblioteksmedarbetare som själva håller i språkkaféer vittnar om hur mycket de ger dem själva och att de även kan tillföra språkkaféerna bibliotekens medier och kompetenser genom att man fångar upp önskemål och behov. Svårigheten kan vara att som biblioteksmedarbetare att få tiden att räcka till för planering och efterarbete av språkkaféerna. Att språkkaférna är uppskattade av deltagarna vittnar många om.
– Vi skulle kunna ha språkkaféer varje dag, så efterfrågat är de sa en av deltagarna på tematräffen. Vi har också märkt att de sociala är viktigare än vad vi trott. Biblioteket är en mötesplats och språkkaféerna blir en gemensam aktivitet att samlas kring.
Rapporten ”Asylsökande hjälper mig att komma in i samhället” visar även på vilken roll biblioteket spelar som en mötesplats.
Foto: C. Bengtsson
”Flera nämner också att biblioteket är en mötesplats, där de både har möjlighet att träffa ”andra i samma sits” och personalen på biblioteket. Deltagarna ser båda kontaktytorna som möjligheter att få hjälp med olika frågor, och som möjligheter att bygga relationer och utveckla sitt språk. Flera nämner också att biblioteket är en fritidssyssla och ett tidsfördriv, när det är så att det i deras vardag inte finns så mycket sysselsättningar att ägna sig åt. Några nämner att biblioteket är en plats för vila, lugn och ro. Läsning av böcker och i synnerhet användande och lån av lexikon och språkutvecklande litteratur är också återkommande hos flera av deltagarna i fokusgrupperna.”
Lisa Eriksson på länsbibliotek Uppsala har skrivit ett blogginlägg från den 160202 då Carlos Rojas presenterade rapporten.
På tematräffen om språkkaféer pratade vi även om behovet av att inventera vilka insatser som görs i lokalsamhället och kommunen kring språkinsatser för utlandsfödda personer. I Västerås kommun har Daniel Gamboa Esquivel. varit projektledare för Ny i Västerås. Ett av målen var att ”genomföra kartläggning av pågående verksamhet som görs kring integration bland myndigheter, Studieförbund och Folkhögskolor, Trossamfund, Politiska föreningar, intresseorganisationer och föreningar.” Inventering visar att det görs en mängd olika insatser men också vilka behov och brister som finns till exempel behovet av lokaler. Genom kartläggningen kunde man även koppla samman verksamheter och personer.
I nyhetsbrevet med tema integration från Länsbildningsförbundet i Stockholm berättar man om olika aktiviteter som studieförbund har, bland annat språkkaféer.
Hur de ser ut i sin egen kommun och lokalsamhälle och vilka aktiviteter som finns är relevant för bibliotekens planering kring insatser. För även om efterfrågan av aktiviteter av dessa målgrupper är stor så gäller det att som bibliotek arbeta strategiskt.
Cecilia Bengtsson, Regionbibliotek Stockholm
