Det är alltid lite som att tämja ett yrväder att få ordning på alla insikter från en studieprocess där nästan hundra personer deltagit, och alltid lika härligt att till slut ha någon typ av klarhet och överblick till slut.
I det här fallet är de som deltagit i processen asylsökande från fem olika länder och ännu fler olika delar av länet, liksom personal från nästan varenda hörn – plus deltagare från Jämtland, Uppland, Oslo. Efter initiala intervjuer i mindre fokusgrupper med både bibliotekspersonal och asylsökande genomfördes en workshop med syfte att förädla och utveckla de idéer som framkommit och hitta sätt att navigera i de situationer som både personal och asylsökande biblioteksanvändare från länet identifierat i de inledande intervjuerna.
En superkort sammanfattning av resultatet är som följer:
Ungefär tre fjärdedelar av de intervjuade asylsökande besöker bibliotek regelbundet och kännedomen om bibliotek och dess verksamhet är hög.
Huvudskälen till biblioteksbesök är lån av böcker, användning av IT, språkutveckling, läsning, möten med andra besökare, möten med personal och att få hjälp av personal med olika uppgifter.
Av de fyra biblioteksområden i Stockholms län från vilka personal intervjuades hade alla verksamhet riktad till målgruppen, samt personal med speciell kompetens, till exempel språk, som hjälpte i relationen med asylsökande.
Samtliga uttryckte samtidigt en underdimensionering av denna kompetens och denna verksamhet, sett till den upplevda efterfrågan. En överbelastning helt enkelt.
De asylsökandes idéer kring bibliotekens möjliga utveckling i relation till deras behov, rörde framförallt tillgång till mer samhällsinformation på sina språk, samt utökade möjligheter till språkutveckling och samtal med andra besökare och med personal, i synnerhet om sin (komplicerade) livssituation.
För den bibliotekspersonal som deltagit i processen har det tett sig mest naturligt att utveckla idéer rörande utvecklingen av verksamheten kopplade till språkutveckling, samtalsformer, standardisering av info för asylsökande och riktlinjer för personal, bemötande, kompetensutveckling, resursfördelning och samarbeten med externa aktörer.
För mig som processledare är det alltid intressant att identifiera var det verkar finnas frön till utveckling som kan växa sig stor. Biblioteken som plats för språkutveckling är ett sådant, som jag tycker synts tydligt under processen. Med en förväntan från asylsökande att kunna utveckla sitt språk på biblioteket, institutionens naturliga koppling till det och den delvis redan uppbyggda strukturen med språkkaféer och svenskundervisning i volontärorganisationers regi, finns flera fundament för ett fortsatt bygge av något som kan bli centralt för Sveriges asylsökande. År 2012 avskaffades SFI för asylsökande och förutom en stark önskan om regelbundenhet i svenskstudierna under asylprocessen, vittnar också flera av de intervjuade asylsökande om leda, sorg och tristess i den sysslolöshet som karaktäriserar väntan på uppehållstillståndet och de begränsade möjligheter som de har under denna period. Denna har för många blivit och blir längre än de från början kunde förvänta sig.
Även på andra områden finns mycket intressant att tänka vidare kring och utveckla vidare, och allt redovisas i den rapport som nyligen har släppts. den 3/2 anordnas en studiedag då rapportens resultat presenteras. Välkommen.
Carlos Rojas
MIKLO
Den här artikeln är också publicerad i Länsnytt nr 4 2015 med tema Demokrati. Publiceras i förhand!
