Vilka associationer kring språk och bibliotek får du? Inför det här numret av Länsnytt bad vi länets bibliotek att skriva artiklar utifrån temat språk. Vi hoppades på en mängd olika artiklar kring temat och här är resultatet – en mångfald av olika exempel och erfarenheter. Ann-Helen Johansson på Värmdö bibliotek beskriver fint bibliotekens uppdrag utifrån språkaspekter:
”Språk är det vi jobbar med på bibliotek. Vi möter människor som vill läsa, lyssna, tolka andra människor. Några gör det för betygen. Några för att lära sig ett annat språk än det de vuxit upp med. Vi träffar människor som vill uttrycka sig genom språket. Utveckla sin egen förmåga genom samtal om böcker, om språket.”
Bibliotek är viktiga för att stärka alla människors språk oavsett hur många språk man talar. Att flerspråkighet är en styrka är det ingen tvekan om. Enligt Språkrådet beräknar man att det talas 150 språk i Sverige och i hela världen finns det minst 6000 olika språk. Många länder (Kanada, Australien med flera) och EU har även en officiell hållning att alla medborgare ska lära sig minst ett extra språk utöver modersmålet. För många människor är mångspråkighet en del av vardagen. Man talar ett språk hemma, ett annat i skolan, ett tredje i kontakten med myndigheter och så vidare.
2009 fick Sverige en språklag (2009:600). I lagen finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Enligt Språkrådet är ”huvudsyftet med lagen att slå fast vilken ställning svenskan och andra språk har i samhället samt att värna om svenskan och den språkliga mångfalden.” Lagen innehåller även bestämmelser om användningen av språk i offentlig verksamhet och i internationella sammanhang. För bibliotek kan det bland annat innebära att använda klarspråk i informationsmaterial och webben. Klarspråk står för klara och tydliga myndighetstexter, skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk.
Språk är makt och människor har olika möjligheter och förutsättningar att använda språkens alla dimensioner. Flera av världens minoritetsspråk är hotade och i stort behov av revitalisering, det vill säga att fler människor använder språket. Inte att förglömma är att språk är så mycket mer än text, till exempel bildspråk, kroppsspråk, ord och berättelser som kan gestaltas genom dans, teater, film, musik, konst med mera. Andreas Sohlberg, enhetschef på länskulturfunktionen Slöjd Stockholm, brukar säga följande om slöjd: ”Att slöjda och göra med händerna är en slags gränslös mötesplats för olika kulturer där handens skapande blir det gemensamma språket.”
Slutligen vill vi tipsa om Piteå stadsbibliotek som regelbundet ger boktips på teckenspråk via deras facebooksida. I Sverige finns cirka 30 000 som har teckenspråk som modersmål. Kanske borde vi på biblioteken ännu mer ta tillvara den rikedom av språk som finns?
/Regionbibliotek Stockholm önskar er en skön höst.
Den här texten är förordet ur det alldeles nya höstnumret av Länsnytt.
