Litterär interaktion
Professor Elise Seip Tönnessen från Universitetet i Agder och Kristin Örjasaeter från Norsk barnebokinstitutt presenterade ett forskningsprojekt som resulterat i antologin Jakten på fortellinger. Projektets mål var att utveckla kunskap om digital litteratur.
Det var tyvärr inte helt lätt att ta till sig föreläsningen eftersom den var ganska ostrukturerad och växlade mellan de två föreläsarna på ett olyckligt sätt. Jag hade föredragit om forskaren fått mer utrymme. Några axplock från föreläsningen:
Berättelser är avgränsade med ett slut som vi kan titta tillbaka ifrån när vi läst/lyssnat/sett klart. Då kan vi reflektera över varför det gick som det gick och lära oss något av det. Livet fungerar inte så, förrän på slutet i alla fall. Det är en av berättelsens styrkor.
De talade också om litteraturen som mer socialt fenomen än tidigare. Tidigare läste vi oftast var och en för oss själva. Nu läser barn mer tillsammans T.ex. när en ny Harry Potterbok/film eller Disneyfilm släpps är det många som väntar och längtar tillsammans. Dessutom har bokklubbar och bokcirklar blivit allt vanligare. Litteratur är inte vara text med de multimodala sätten att läsa. Det är en helhetsupplevelse av olika resurser. Elise Seip Tönnessen talade om hypermediering. Vi blir så medvetna om själva mediet, och det gör något med läsupplevelsen. När vi läser en tryckt bok tänker vi inte på själva boken utan bara på berättelsen. Det här hade ju varit intressant att få höra mer om men jag får väl läsa boken helt enkelt!
Hon talade också om interaktion i olika medier som försiggår på flera nivåer. I grunden är det samma för alla medier, dina egna erfarenheter finns som bas, en mental interaktion.
Rent praktiskt och fysiskt kan man ofta ändra saker i digitala medier, till exempel ändra historien genom att välja olika vägar, eller att man måste lösa olika uppgifter för att kunna läsa ut boken.
De refererade till en undersökning där barn i förskolan filmats när de läser bilderbok i bok respektive i app. De som läste den tryckta boken ställde frågor till texten och diskuterade den. De lekte med texten och spelade fritt ut leken. De barn som läste bilderbok som app ställde också frågor till texten, men den i förväg inlästa texten gör att barnen inte stannar inte upp för leken. De behöver också leka av sig det skojiga med appen innan de kan ta till sig berättelsen.
Som sagt: jag får ta och beställa den där boken!
Samisk barnlitteratur
Morten Olsen Haugen från Nord-Tröndelags fylkesbibliotek berättade mycket intressant om samisk barnlitteratur och behovet av en ny samisk barnbokspolitik. I regeringens samepolitik har barnlitteraturen hamnat mellan stolarna menar han.
Det finns tre levande samiska språk i Norge idag:
Nordsamiska med 1933 elever i skolan idag
Lulesamiska med 98 elever
Sörsamiska med 95 elever
30.000 talar samiska i världen
Morten Olsen Haugen menar att det är viktigt att de samisktalande barnen har både bra böcker och banala texter på sitt språk, som barnen som talar majoritetsspråket har. Norskspråkiga barn möter sitt språk överallt: på mjölkpaket, i reklam, på leksakskartonger, i kataloger, ja listan kan göras lång. De samiska barnen möter främst samiska i sin skolbok. Den litteratur som finns handlar om samisk kultur. Det blir ett språk att läsa om de samiska på, men de behöver läsa om allt möjligt: sport, schack, idoler, sjörövare. Att känna att språket kan användas till allt möjligt, att ha ett språk för det man gör utanför skolan är viktigt. Den största utmaningen menar han är att skapa en språkmiljö för dessa barn med många olika texter: viktiga texter, litterära texter och banala tillfälliga texter. De norskspråkiga barnen har tillgång till detta och det är en viktig faktor för språkutvecklingen.
En professor i språk i Norge har sagt att dessa barn faktiskt kan läsa på norska. Arrogant menar Morten Olsen Haugen!
Det är viktigt att utveckla samiska författare och översätta kända barnböcker till samiska men viktigast är att sörja för att det finns många texter i olika genrer för att stötta många olika sätt att läsa, samt att utveckla översättningsfärdigheter.
Ett dilemma med att trycka på så här små språk är förstås ekonomin. Det blir oerhört dyrt att trycka översatta böcker. Men han berättade ändå om satsningar som görs, bland annat har bilderböcker översatts och lösa blad med översatt text lagts in i befintliga böcker. Det är inte idealiskt men bättre än inget, och väldigt mycket billigare än att trycka böcker. Gruffalon däremot är översatt och tryckt som bok. Nu trycker man också billiga böcker i Kina. De översatta texterna på lösa papper kan också laddas ner till svenska samer. Snart kommer ljudböcker också. Men de som talar nordsamiska är många fler och har eget förlag. De får klara sig själva sa han.
Viktiga citat av Morten Olsen Haugen:
”Det behöver inte vara något så speciellt med alla böcker, det är viktigt att det finns mycket, är en del av en stor helhet.”
”Alla barn har rätt till en bok om prinsessor, en om sjörövare och en om dinosaurier på sitt eget språk.”
”Det viktigaste är att det är någon som väntar på det vi gör, och att nya böcker på samiska gör en skillnad.”
Så var det dags att åka hem till all snö igen. Hej då vackra, snöfria och soliga Stavanger – hoppas vi ses igen!
Pia Borrman
Regionbibliotek Stockholm
Foto: Pia Borrman
