Fokusgrupp om illitteracitet och bibliotek

I samband med att Botkyrka kommun anordnade konferensen Literacy för all i juni, 2014 har Regionbibliotek Stockholm genomfört en nulägesbeskrivning kring hur biblioteksmedarbetare i Stockholms län tänker kring illitteracitet och bibliotek. På fokusgruppen den 26 mars, 2014 deltog sex medarbetare från biblioteken och samtalade i två timmar under ledning av en samtalsledare från Regionbibliotek Stockholm. Samtalet spelades in och transkriberades. Materialet har sedan sorterats och bearbetats av medarbetare på Regionbibliotek Stockholm. Här kommer en sammanfattning av samtalet.

Fokusgruppssamtal

Deltagarna i fokusgruppen inleder samtalet med att reflektera kring begreppen analfabet, analfabetism och illitteracitet. Deltagarna söker exempel från sin egen verksamhet. Alla har någon erfarenhet kring detta men konstaterar att det inte pratas så mycket om detta och att det finns strategier för att dölja det. Det finns en tystnad kring illitteracitet från olika håll. Ibland är det också svårt att veta om personen inte kan läsa eller generellt har språksvårigheter. En nämner det engelska begreppet illiteracy. Fokusgruppen har tankar kring att illitteracitet är ett bredare begrepp än vad analfabet någonsin skulle vara, plus att det inte är en identitet, utan snarare ett fenomen. En deltagare har försökt få fram statistik över hur många som är illitterata i sin kommun.

Illitteracitet berör även digital delaktighet, demokrati och delaktighet i samhället och kontakten med Sverige och myndigheter. Deltagarna i fokusgruppen funderar kring bibliotekens roller kring att bemöta detta och vilka uppdrag som finns i styrdokument och biblioteksplaner etc.

Samtalen glider lätt in på att handla om mångspråkighet, läs- och skrivsvårigheter, funktionsnedsättningar och medier på andra språk utan att det egentligen berör illitteracitet.

Det finns dock konkreta exempel på medier som passar för dessa målgrupper och deltagarna diskuterar olika titlar och format som borde passa. Samtidigt så konstaterar fokusgruppen att det finns svårigheter med att bygga upp ett bra bestånd.

Angående program och aktiviteter som biblioteken anordnar har fokusgruppsdeltagarna olika erfarenheter. Inget bibliotek har aktiviteter som specifikt riktar sig mot målgruppen. Däremot ger de olika exempel på händelser där det deltagit illitterata till exempel vid visningar och aktiviteter i biblioteken. Fokusgruppen vittnar om att det kan bli knepigt om illitterata deltar utan att de har kännedom om detta, samtidigt som det kan bli konstigt om man förutsätter fel. Angående aktiviteter som genomförs nämner några att de har lättlästa bokcirklar, samarbeten med SFI kring visningar av bibliotek, ett bibliotek samarbete med ABF och ett bibliotek har en språkstudio för sina användare. Några har i egen regi genomfört aktiviteter till exempel lättlästa bokcirklar vilket gett mycket erfarenheter och en kompetenshöjning till skillnad från om man har en extern person som leder till exempel bokcirklar. Vid flera tillfällen konstaterar olika deltagare att det som personer i den här målgruppen skulle behöva för att förbättra sin litteracitet är enskild handledning av pedagoger – inte biblioteksvisningar, bokprat, bokcirklar eller språkkaféer.

Angående bibliotekens bemötande gentemot illitterata konstaterar fokusgruppen att bibliotek är textbaserade och den mesta av informationen på biblioteken är skriftlig. Likaså bygger våra visningar på att visa olika medier. Fokusgruppen reflekterar kring vilka signaler bibliotek sänder ut. Bra bemötande bygger på bland annat på förståelse och det finns inte så mycket kunskap om dessa målgrupper. Det finns en stor ambition och vilja i fokusgruppen att som bibliotek nå alla med behov. Biblioteken önskar också att bibliotekens mediebestånd ska upptäckas och nyttjas i så hög grad som möjligt.

//Karin Sundström, Malin Ögland och Cecilia Bengtsson, Regionbibliotek Stockholm

frankerEn av föreläsarna på konferensen Literacy for all var lektor Qarin Franker. Hon har bland annat skrivit: Att utveckla litteracitet i vuxen ålder –   alfabetisering i en tvåspråkig kontext

Kort: C. Bengtsson

 

Relaterade poster

  • Inga relaterade