Denna artikel är publicerad i Länsnytt nr 2/2013
2010 publicerades utredningen Lätt att hitta – lätt att låna. En utredning om bibliotekens fjärrlån av Annette Johansson och Nils G Storhagen på uppdrag av KB och Kulturrådet. Utredningen består av en beskrivande del och ett antal förslag till förändringar för fjärrlånesamarbetet. Nästa steg blev ett stort remissförfarande där ca 140 remissinstanser ombads ge sina synpunkter på utredarnas förslag. KB fick in ett stort antal svar som har bearbetats och redovisas i tre olika rapporter.
Under hela perioden då utredningen och remissen utfördes fanns en referensgrupp som kom med synpunkter och önskemål. Ett av flera förslag från referensgruppen var att KB bör undersöka kurslitteraturen ur ett fjärrlåneperspektiv. KB:s intention beskrivs på sidan 5 i rapporten Lätt att hitta – lätt att låna. KB:s slutsatser och förslag till åtgärder utifrån utredning och remissyttranden.
Att skilja ut just kurslitteraturen bland alla fjärrlånebeställningar är inte det enklaste. Vi på KB såg i huvudsak två olika sätt att göra detta. Det ena sättet är att samla in kurslitteraturlistor från lärosätena och matcha mot de beställningar som finns i Libris fjärrlånesystem. Detta skulle vara enormt arbetskrävande och vara behäftat med en viss osäkerhet om vi verkligen fått med alla listor från alla lärosäten. Den andra metoden vi såg var att använda oss av det råmaterial som finns i form av beställningar och katalogposter i Libris. Vi valde denna väg.
För att få fatt på just kurslitteraturen skickade vi ut en förfrågan till lärosätena om hur man markerar kurslitteraturstitlar i beståndsposten. Svar kom från 103 sigel, 40 av dessa markerar inte i beståndsposten. Det betyder att vi inte får med kurslitteraturen från dessa 40 sigel i vår undersökning. Resterande 63 sigel markerar i beståndsposten, och det är dessa som blir vår utgångspunkt. Den 17 oktober 2012 ”fryste” vi en fiktiv kursboksbokhylla bestående av alla titlar som just den dagen hade en ”kursboksmarkering” i beståndsposten. Det är mot dessa 30 517 titlar som vi har gjort vår undersökning. Det räcker att ett bibliotek har markerat titeln för att den ska ställas i vår fiktiva bokhylla.
Vi valde läsåret 2011/2012 som vår tidsmässiga avgränsning. Under perioden augusti 2011 till juli 2012 skickades 274 111 fjärrlånebeställningar (boklån) i Libris fjärrlån.
Det här underlaget kallas urvalsram och från urvalsramen har vi valt att titta på ett antal olika fördelningar. Man måste förstå att vi inte kan ge en exakt bild av verkligheten eftersom den bygger på t.ex. en ”fryst” bokhylla. Om den sanna bilden ska tecknas borde varje dags beställningar ha matchats mot en levande bokhylla, alltså vilken markering beståndsposten hade den aktuella dagen. Detta går inte att åstadkomma eftersom Libris som katalog uppdateras kontinuerligt. Vi saknar också de 40 sigel som vi inte kunde fånga på maskinell väg osv. Det finns alltså en rad osäkerhetsfaktorer. Trots det har vi gjort bedömningen att våra resultat är intressanta, tankeväckande och en utgångspunkt för fortsatta samtal om kurslitteraturens del i studenternas medieförsörjning.
På konferensen Enkelt – effektivt – engagerat! Nationell konferens om fjärrlån, resursdelning och referensarbete presenterade jag preliminära resultat ur undersökningen. Presentationen jag höll finns på konferensens hemsida.
Här är en mycket kort sammanfattning av några
intressanta fördelningar:
• Ca 80 % av ”kurslitteratursbeställningarna” avser de senaste 12 årens utgivning
• Fem ämnesområden står för ¾ av beställningarna (2000-2012)
• Utbildning och uppfostran mest efterfrågade ämnet i urvalet ”mest beställda titlar”
• Ca hälften av inlånen beställs av ett folkbibliotek
• Av folkbiblioteks beställningar_IN utgörs ungefär hälften av kurslitteratur
• Ca 8 av 10 beställningar_UT på kurslitteratur ställs till ett universitets- eller högskolebibliotek
Jag och Britt Sagnert arbetar vidare på analyserna i urvalsramen och det hela kommer att beskrivas
i en rapport. En förhoppning är att rapporten ligger klar på försommaren.
Elisabet Ahlqvist
Handläggare
Avdelningen för samordning och utveckling
Kungliga biblioteket
