Hur få inspiration och perspektiv på sin egen verksamhet? Studiebesök kan vara ett bra sätt. Den här texten om tips och metoder inför studiebesök finns med i publikationen Ett steg till! En metodbok för biblioteksutveckling – Tvinningprojektets slutrapport. Boken presenterar åtta olika metoder för utveckling av biblioteksverksamhet. Metoderna prövades av de biblioteken som deltagog i Tvinningprojektet och som var ett samarbete mellan Länsbiblioteken i Mellansverige 2007-2009.
Studiebesök
Studiebesök är en bra metod för att se och lära tillsammans i en arbetsgrupp. Att arbeta metodiskt med studiebesök utvecklar det egna lärandet och är en billig form av kompetensutveckling. Självklart när man ska inleda förändring av något slag, införa ny teknik, förnya biblioteksrummet, utveckla någon verksamhet. Eller om man ”bara”behöver nya intryck och inspiration. Studiebesök bidrar också till att på nytt se, och få perspektiv på den egna verksamheten. Att möta andra lösningar och sätt att arbeta ger upphov till nya tankar och idéer. Vad man kan få ut av ett studiebesök är i mycket beroende av att man definierat sitt eget syfte och förbereder besöket väl. Även att ta emot studiebesök, presentera det egna biblioteket och möta andras sätt att se på det är givande. Då tvingas man att tydliggöra och formulera sig kring den egna verksamheten.
Hur gör man?
Några saker att tänka på för mer strukturerade studiebesök: Utgå från aktuella och konkreta behov vid val av mål för besöket.
1. Vilka ska åka?
2. Formulera ett antal frågor att ha med under besöket. Det skärper blicken.
3. Dela gärna upp frågorna så att var och en tittar närmare på ett specifikt område.
4. Dokumentera med anteckningar och bilder.
5. Avsätt tid för att presentera och gå igenom vad ni har sett. Här ger frågorna en struktur för att redovisa och jämföra intryck.
6. Diskutera relevans för egna biblioteket.
Kortet är från Vallentuna bibliotek som haft många studiebesök våren 2013.
Mall för studiebesök
I en artikel i Biblioteksbladet använder Johanna Hansson och Malin Ögland sig av tre begrepp som vi med framgång använt oss av vid studiebesök inom olika projekt. Författarnaför i artikeln ett resonemang om hur bibliotek kan förhålla sig kompletterande, konkurrerande eller kompenserande till sin omvärld beträffande medierna, rummet och kompetensen. De tre begreppen kan tillsammans med ett fjärde, barnperspektivet, utgöra struktur för studiebesök i sin helhet och även för dokumentationen. Barnperspektivet borde kunna inordnas under medierna, rummet och kompetensen men för att det inte ska bli bortglömt är det säkrast att ta med det som en egen punkt.
Medierna
Hur synliggörs e-medier och e-tjänster?
• Hylluppställning? Genrer? Utbrytningar?
• Exponering?
• Vilka olika medier finns? Märks några tydliga prioriteringar?
Rummet
• Vilket är det första intrycket?
• Entrén – hur utnyttjar man den? Vad finns i närheten?
• Kan du hitta några ”signaler” som rummet ger till användaren?
Kompetensen
• Bemötande – är bibliotekets idé och vision tydligt iscensatt? På vilket sätt?
• Kan du avgöra om det finns ett konkurrerande, kompletterande eller kompenserande förhållningssätt till bibliotekets omvärld?
Barnperspektivet
• Hur märks det om – och i så fall hur –biblioteket samarbetar med barn ochunga, barns perspektiv?
• Hur har barns speciella behov tillgodosetts, barnperspektivet?
//Lotta Aleman, utvecklingsledare Regionbibliotek Stockholm
Foto: C. Bengtsson.
