Svenskarna med funktionsnedsättning och internet

En affisch med text och en knippe

Foto: Begripsam AB
Syntolkning: En affisch med text och en knippe ballonger

Igår var jag på ett frukostseminarium som föreningen Begripsam anordnat med anledning av deras nya rapport om svenskarna med funktionsnedsättning och internet. ALLA var dagens nyckelord! Fler av de medverkade sa just att ALLA ska kunna vara delaktiga, och det är uppfordrande. Begripsam har sett ett behov av att belysa denna grupp särskilt eftersom de sett att undersökningar som Statistiska centralbyrån och Internetstyrelsen gör visar på en bild som inte stämmer med verkligheten. Det är lätt att tro att svenskarna är väldigt uppkopplade och digitala, men det finns stora mörkertal som inte syns i statistiken eftersom man inte når gruppen med olika funktionsnedsättningar för intervjuer. Här behövs metodutveckling! Personer med funktionsnedsättningar är en stor grupp med stora skillnader på svårigheter sinsemellan. Det går därför inte att uttala sig om hela gruppen och säga att det ser ut på ett visst sätt. Men det som går att se är att det inom gruppen finns många med stora svårigheter att ta del av de digitala tjänster som kommuner, landsting, företag och myndigheter har, och som man ofta mer eller mindre förutsetts kunna använda. Den skeva bilden från statistiken gör att fel beslut kan komma att fattas, och det blir ett demokratiskt dilemma. Rapporten från Begripsam som tagits fram med stöd från Post- och telestyrelsen och Konsumentverket ger en mer nyanserad bild av hur det ser ut.

Kerstin Ivarson Ahlstrand presenterade rapporten och hon sa att SCB:s undersökning visar att 80 % av befolkningen inte tycker att internet är svårt. Det stämmer inte med Begripsams undersökning. I undersökningar som till exempel Svenskarna och internet klumpas olika funktionsnedsättningar ihop, allt från astma till blindhet och adhd. Men det är stora skillnader inom gruppen. Som exempel har personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (t. ex. inom autismspektrum) betydligt lättare att navigera på internet än personer med språksvårigheter. Nästan hälften av personer med afasi har svårt att navigera men endast 8 % av de med ADD. 70 % av blinda har svårt att navigera, medan 40 % av de som har svårt med koncentrationen har det. Dyslexi och dyskalkyli slås oftast ihop i en kategori men har mycket olika svårigheter. Samma med blinda och gravt synskadade. Många har dessutom flera funktions-nedsättningar vilket kan medföra avsevärda svårigheter. 96 % av svenskarna betalar sina räkningar via nätet. Stora variationer inom denna grupp.

Många tjänster är kopplade till e-legitimation som många i gruppen inte har.

Illustration: Begripsam AB

Illustration: Begripsam AB
Syntolkning: Textlogotyp med texten Begripsam helt enkelt

Denna undersökning är nästan enbart besvarad av personer med funktionsnedsättning som använder internet. Det innebär ytterligare mörkertal. Man behöver utveckla metoder för att hitta dessa personer och ge dem möjlighet att svara på ett sätt som passar dem för att ge en rättvisande bild.

Vi i den ganska stora publiken fick möjlighet att ställa frågor och jag tog chansen att påpeka att jag sett ett liknande dilemma med annan statistik, t. ex. från Statens medieråd. Alltför stora generaliseringar görs utifrån statistiken och vi får en felaktig bild. De som drabbas är de som är mest utsatta. Om beslut fattas utifrån antagandet att nästan alla har smarta telefoner och tillgång till internet drabbas de som inte syns i statistiken ännu hårdare. Jag frågade om detta är något som uppmärksammats av myndigheter, och jag fick svar som tyder på att problemet uppmärksammas alltmer. Jag sa också att vi bör flytta fokus från de som har något till de som inte har. Till exempel när en nyhet om att 92 % av befolkningen har en smart telefon är det ofta dessa nyheten som gäller: ”nästan alla har en smart telefon”. Fokus borde istället vara på de 8 % som inte har.

Begripsam håller på att ta fram en webbplats där vem som helst kan kan beställa fram den statistik man vill från detta material.

Vad görs då? Uppfinningar behövs men också anpassningar av det som redan finns, samt utbildning. ”Det man gör kan alltid göras enklare” har Begripsam som devis.

Jan ”Gulan” Gulliksen från KTH satt i publiken och sa att ”bristen på kunskap om bristen på kunskap är värst” och fick ett instämmande mummel från alla i rummet till svar. Vi vet inte ens om att vi inte vet allt detta!

Läs hela rapporten här!

Relaterade poster

  • Inga relaterade

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *