Lättläst får ibland, oförtjänt, en stämpel som tråkig och dålig. Både som gymnasiebibliotekarie och mångspråksbibliotekarie har jag haft stor glädje av lättläst litteratur. För att visa hur mycket bra och spännande det finns inom området fick jag idén till Lättläst bokmässa.
Att använda ordet bokmässa var förstås en blinkning till Göteborg, inte bara ett utslag av hybris. När vi satte ihop programmet var det viktigt att få med både förlag och personer som arbetar praktiskt med lättläst. Tanken med mässan var att inspirera och informera främst yrkesverksamma, bibliotekarier och pedagoger, men även volontärer, t ex högläsare. Jag ville gärna ha med en författare som skriver både ”vanlig” litteratur och lättläst för att få en inblick i hur skrivarprocesserna skiljer sig åt. Mian Lodalen, som debuterat med Första natten på Vilja förlag, deltog och berättade att det är jättesvårt att skriva lättläst. Vi bjöd också in förlag, tidningar och andra aktörer att ha bokbord i anslutning till föreläsningssalen.
Lättläst för alla på Lidingö bibliotek
Lättläst får ibland, oförtjänt, en stämpel som tråkig och dålig. Både som gymnasiebibliotekarie och mångspråksbibliotekarie har jag haft stor glädje av lättläst litteratur. För att visa hur mycket bra och spännande det finns inom området fick jag idén till Lättläst bokmässa. Lättläst litteratur och bokcirklar Syftet med vår placering av lättläst är att de ska vara synliga och inbjudande. Våra lättlästa böcker står samlade i en fristående hylla för att de ska vara enkla att hitta. Jag försöker skylta mycket med framsidor och inte ha hyllor med bara bokryggar, vilket kan upplevas avskräckande av personer med läsvariatoner. Böckerna, oavsett förlag, är indelade i Lättast, Lättare och Lätt. De har även motsvarande markering på ryggen. Det gör det smidigare både för besökare och personal att hitta rätt nivå. Böcker med Mp3 är utbrutna på egen hylla men följer samma nivåer. De mindre lätta pocketböckerna är placerade i en låda som besökaren får bläddra i. Lättläst fakta är indelade i genre med knubbar i klartext, t ex Biografier och kända personer, för att ovana biblioteksbesökare ska hitta.
I anslutning till LL-hyllan har vi Ny i Sverige med lättläst material om Sveriges lagar, kultur och geografi. Där har vi även placerat de lättlästa tidningarna Sesam och 8 sidor men även arabiskspråkiga Al-kompis. När vi har biblioteksvisningar för SFI-klasser får de en genomgång av LL-hyllan, vi förklarar de olika nivåerna och visar hur texten ser ut i böckerna. De handfasta visningarna verkar ge resultat för både utlån och för besökarnas möjlighet att hitta rätt i lokalen.
Under det senaste året har vi haft fem lättläst-bokcirklar på Lidingö stadsbibliotek för personer som inte har svenska som modersmål. Cirklarna är uppdelade i Lätt och Lättare, vi har varit ca 7 deltagare i varje grupp som diskuterar texten, ord och innehåll. Vi läser ett antal sidor till varje träff, som stöd har deltagarna frågor till texten. De övar på att läsa, prata och förstå svenska. Vi har läst både klassiker som Kejsaren av Portugallien och nyare verk som En man som heter Ove. När vi skyltar med olika teman ingår alltid lättlästa böcker i skyltning eftersom det är en självklar del av beståndet och biblioteket är till för alla, oavsett läsvariationer.
Text och foton: Anna-Karin Jarenius, Lidingö bibliotek
