Drömbiblioteket enligt användarna

Mitt i norra Europas just nu största stadsutvecklingsområde, Barkarbystaden, ligger sedan mer än ett år tillbaka Herresta bibliotek. Biblioteket ligger i en skola med 300 barn från förskoleklass och upp till årskurs 5. Barkarbystadens invånare flyttar in allteftersom byggandet av stadsdelen färdigställs i etapper. Några har bott i området i mer än två år, några är nyinflyttade, men de allra flesta har inte flyttat in ännu. Det kommer byggas sammanlagt 18 000 bostä- der fram till år 2035.

I mars 2017 började jag arbeta på biblioteket med fokus på läsfrämjande för vuxna. Det är en fantastisk möjlighet att skapa relationer och knyta kontakter med bibliotekets användare när man får börja på ruta ett. Hur ska det befintliga mediebeståndet utökas? Vilka aktiviteter ska finnas på biblioteket? Vilka frågor är viktiga för just Barkarbystadens invånare, och hur påverkar det dem att bo mitt i en stadsdel som på så ett påtagligt sätt växer? Med många frågor i huvudet bjöd jag in till träffar på biblioteket där jag uppmanade till att bidra med idéer om ett drömbibliotek. Tre kvällar de följande veckorna träffade jag sammanlagt 16 personer för att prata om bibliotek, läsning och inspiration.

Jag var intresserad av hur deras läsning ser ut i dagsläget och varifrån de hämtar inspiration. I grupperna fanns ett brett spektrum av läsvana. Det var intressant att bara ett fåtal hämtade inspiration från det fysiska biblioteket men nästan ingen från de sociala medieflödena, hemsidan eller bibliotekets podcast. Tips kommer från vänner, familj eller bekanta. Personer man känner. Funderar vidare: hur kan jag och biblioteket bli en bekant för dem? Mycket handlar om att skapa relationer och igenkänning vilket är viktiga faktorer som måste få ta tid.

När vi samtalade om biblioteksrummet var nästan alla överrens om att de vill ha lugn och ro, sköna sittmiljöer och olika platser i biblioteket för olika typer av aktiviteter. Det ska vara lätt att få kontakt med personal, lätt att hitta, ljust och städat. Det blev många aha-upplevelser och redan nästa dag började vi möblera om i biblioteket. Vi flyttade på informationsdisken för att direkt kunna se ingången, vi ordnade en bättre studiemiljö och flyttade den stora soffan som ingen ville sitta i till barnavdelningen där den genast började användas flitigt av barnfamiljer och större grupper. 

I början av samtalen var det tydligt att biblioteket för dem först och främst handlar om bokläsning och ett fysiskt bokbestånd, men när jag började bredda textbegreppet och bredda idén om vad ett bibliotek är eller kan vara blev samtalen öppnare och mer hypotetiska. Jag förstår när jag läser mina anteckningar från samtalen att svaren är en blandning av en stark vilja av att biblioteket ska leva upp till den traditionella rollen (värna den fysiska boken och vara en lugn och tyst miljö) men samtidigt utforska nya sätt att levandegöra berättelser, skrivande och olika typer av texter. Det är en utmaning. Men det viktiga är att vi fångar upp de tankar och viljor som finns hos dem som vi är till för. Att ha längre samtal med bibliotekets användare och gärna på regelbunden basis upplever jag som en väldigt bra metod som ger otroligt mycket användbar information om hur vi ska prioritera rätt i biblioteksarbetet.

Praktiska tips om du vill genomföra fokussamtal på biblioteket:

  • Locka med en biobiljett och fika för de som ska medverka
  • Var gärna två stycken från personalen, en som leder samtalet och en som antecknar
  • Kom ihåg att ställa öppna frågor. Börja aldrig förklara bibliotekets verksamhet utan fokusera på gruppens tankar och idéer.

• Läs gärna boken Fokusgrupper – om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod av Victoria Wibeck.

Linnea Forslund, Järfälla bibliotek

Detta är en artikel publicerad även i Länsnytt nr 3-4 2017.

 

Relaterade poster

  • Inga relaterade

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *