Foto: Martin Nilsson
Anette Holmqvist jobbar på Skolverket som undervisningsråd och ansvarig för Kolla källan, Skolverkets webbsidor om källkritik, informationssökning och nätsäkerhet. Kolla källan innehåller material och inspiration för pedagoger och skolbibliotekarier och har funnits sedan år 2000.
Vad sågs som de stora utmaningarna gällande källkritik och användningen av internet i skolan, när du började arbeta med Kolla källan runt årsskiftet 1999/2000?
Den stora utmaningen då, som nu, var att få lärare att använda digital teknik i undervisningen. Vidare var fusk och plagiat ett hett diskussionsämne. Att elever kopierade andras arbeten, satte sitt eget namn under och lämnade in. Idag diskuteras inte fusket på samma sätt, vilket delvis har att göra med hur uppgiften till eleven konstrueras. Den andra stora diskussionsfrågan var om skolorna skulle använda tekniska filter för att skydda eleverna från nätets baksidor, eller försöka lära eleverna källkritik och god etik.
Vilka kunskaper hade du med dig från ditt tidigare jobb som gymnasiebibliotekarie, som du fick användning av i arbetet med Kolla källan?
Jag hade kännedom om de kunskapsbrister som fanns bland både elever och lärare om informationssökning och källkritik. Internet hade ganska nyligen gjort entré på bred front i skolorna, det var svårt att hitta bra och användbara klassrumsresurser och frestande att välja första bästa länk i träfflistan. I skolbibliotekariens roll ingår att granska och göra ett genomtänkt urval av böcker och andra resurser. Därför såg jag skolbibliotekarierna som en målgrupp och som en väg att nå lärare och elever
I början av 2000-talet växte svenskspråkiga Wikipedia fram och användes ofta som en källa i skolarbetet, vilket många var ganska kritiska till. Tror du att användningen av Wikipedia medförde något till diskussionerna kring källkritik i skolan?
Det tror jag absolut. Wikipedia satte en av källkritikens grundpelare i gungning, den om att identifiera avsändare och ursprung. Därför ifrågasatte många användningen av Wikipedia i skolan. Men för många lärare och bibliotekarier har Wikipedia blivit ett utmärkt redskap för att tillämpa källkritik, delvis genom att följa de enskilda artiklarnas historik, redigeringar och diskussionstråd, delvis genom att låta eleverna själva bidra med artiklar. Med åren har Wikipedia fått fler skribenter och ett bredare innehåll och också blivit alltmer accepterat i skolan.
Sedan kom de sociala medierna och barn och ungas ökande användning av dessa. Hur har sociala medier förändrat synen på källkritik? Eller är det samma baskunskaper som ännu gäller även för nya medier?
Sociala medier har kanske inte förändrat, men utvecklat synen på källkritik, eftersom vi nu är en del av delningskulturen. Att dela med sig av eget och andras arbete är i grunden ett sympatiskt fenomen. Men det händer alltför ofta att material och nyheter delas i sociala medier utan förhandsgranskning. Utan att frågor om äkthet, ursprung, avsändare, budskap, har ställts. Vi har alla ett ansvar för vilken information vi delger andra och vad vi låter få stor spridning.
Vilka är de stora källkritiska utmaningarna idag för barn och unga, och vuxna?
De stora källkritiska utmaningarna är
• att förhålla sig till att vi hämtar det mesta av vår information från kommersiella söktjänster som rangordnar sökträffarna i den ordning de tror att vi vill ha dem (utifrån de uppgifter företaget har om oss).
• att undvika att hamna i en filterbubbla, det vill säga att vi via sociala medier bara får budskap som bekräftar det vi redan tror oss veta och tycker.
• att säkerställa att alla barn och unga växer upp till medie- och informationskunniga vuxna, att de får redskap för källkritik, kunskaper om upphovsrätt och strategier att hantera nätets avigsidor.
Integritet och nätsäkerhet är svåra och komplexa områden idag. Vilka tips har du till den som vill leva en mer medveten digital vardag?
Framför allt att skaffa sig mer kunskaper om hur de digitala tjänster vi använder faktiskt fungerar. Att inse att ingenting är gratis, utan du betalar med de uppgifter du lämnar ut om dig själv, via ditt surfande och dina klick, via dina vänner på sociala medier och hela ditt interagerande på nätet. Integritet betyder olika saker för olika människor, men huvudsaken är att vi är medvetna om mekanismerna och agerar med eftertanke. Tekniken blir inte bättre än sina användare. Vi ska styra tekniken och inte tvärtom och det gör vi genom kunskaper, dialog och ett öppet och ansvarsfullt förhållningssätt.
Hanna Johansson
Regionbibliotek Stockholm
Denna artikel är också publicerad i Länsnytt nr 2 2016, tema Lärande.
