Generation Y, Generation Z, G-gruppen, tjugonånting, kvartlivare, nätgenerationen och digitala infödingar, – dagens unga benämns på många olika sätt. I Sverige är cirka 1,6 miljoner människor i åldrarna mellan 13 och 25 år. I rapporten ”Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden – fokus på unga som varken arbetar eller studerar” som Arbetsförmedlingen publicerade 2013 skriver man att i dessa åldergrupper är arbetslösheten i åldrarna 15-24 år fyra gånger så hög som bland de äldre. Många unga vuxna varken studerar eller arbetar och segregation och psykisk ohälsa ökar. Samtidigt finns det många goda exempel på engagemang, initiativ och aktiviteter av och för unga vuxna/ungdomar. Identitetsprocesser pågår mer eller mindre hos oss alla genom hela livet men är extra påtagligt under ungdomsåren men vad menas egentligen med identitet? Maria Wängqvist skriver i sin avhandling “Thats´s how people grow up: Identity formation in Emerging Adulthood”.
”Identitetsskapandet handlar om hur människor får ihop de bilder de har av sig själva med hur andra upplever dem och den syn de har på sig själva i samhället. På så vis kan identitets-utvecklingen beskrivas som en interaktion mellan det personliga och det sociala.”
Katrin Goldstein-Kyaga och Maria Borgström har forskat om ungdomar och deras familjer som lever i multietniska miljöer. I boken ”Den tredje identiteten – ungdomar och deras familjer i det mångkulturella, globala rummet” beskriver de ungdomar som befinner sig mellan två eller flera olika kulturer. För att ”hantera” sin identitetsprocess skapas en tredje identitet – en gränsöverskridande identitet som kännetecknas av att inte tillhöra den ena eller den andra kulturen utan snarare tillhöra ”både och”. Det har medfört att de har lätt för att skifta mellan olika kulturer, språk och sociala normsystem. Borgström och Goldstein-Kyaga anser att vi behöver ha ännu mer av ett interkulturellt förhållningssätt gentemot varandra. Ordet interkulturell är ett begrepp som beskriver interaktion mellan olika kulturer med syftet ökade ömsesidiga relationer mellan människor med skilda kulturella tillhörigheter. I boken ”Ungdomskulturer” (red. Simon Lindgren) presenteras aktuell svensk ungdomskulturforskning, till exempel studier av ungas identitetsarbete och vuxenblivande. Det handlar bland annat om hiphopens roll i svenska förorter, genusfostran i gymnasiet och om hur nätet blir allt viktigare i processen att hitta sig själv.
Ungdomar i Stockholms län lever under olika förutsättningar och länet är mångfacetterat vad gäller landsbygd, förorter, stadsdelar, lokalsamhällen och så vidare. Vårt län blir också allt mer segregerat vilket påverkar samhället, till exempel skolan. Ove Sernhede med flera beskriver det i antologin ”Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser”. De visar även på hur ungdomar i många olika sammanhang lär och att det kan ta tillvaras mer. Deras förslag till åtgärder är att skolan behöver en ökad omvärldsförståelse kring ungas kulturer och identitetsarbeten och att lyssna och göra de unga delaktiga i verksamheterna. Resonemangen känns applicerbara även för bibliotek.
Cecilia Bengtsson
Regionbibliotek Stockholm
Den här artikeln är även publicerad i Länsnytt nr 1 2015 med tema Ung. Läs hela länsnytt här!
