Regionbibliotek Stockholm stärker sitt arbete med läs- och skrivfrämjande och har gjort en handlingsplan för perioden 2021 till 2023. Nedan finns några av planens huvuddrag. Om du har några frågor kring Regionbibliotek Stockholms arbete med läs- och skrivfrämjande är du välkommen att kontakta Mikaela Svärd eller Sofie Samuelsson.  

Syftet med handlingsplanen är att bidra till att professionalisera det läsfrämjande arbetet, för att på det sättet stärka läs- och skrivfrämjande på länets folkbibliotek. Handlingsplanen är en plattform och innehåller en genomgång av begreppsdefinitioner, utgångspunkter och avgränsningar. Läsfrämjande är ett område som biblioteken i hög grad redan arbetar med och det är viktigt att förtydliga vad ytterligare professionalisering innebär och vilka utvecklingsområden som behöver prioriteras, till exempel målstyrning, metodval och uppföljning.  För att stärka det läsfrämjande arbetet behövs kompetens utforskas och fyllas på, både med fokus på den enskilde medarbetaren och på verksamheten. Genom att fundera över vad strategiskt och hållbart utvecklingsarbete kan innebära kan en grund för stärkt läs- och skrivfrämjande byggas. För ett stärkt arbete är det även centralt att biblioteksmedarbetarna kan stärkas och utvecklas i sin profession som läsfrämjare.  

Vilka kompetenser behövs för att jobba med läs- och skrivfrämjande på folkbibliotek? Forskning pekar på tre framträdande kompetenser när det gäller läsfrämjande:  

  • Litteraturkännedom (kunskap om litteratur, samt att själv vara läsare)   
  • Förmedlingskompetens (kombination av litteraturkännedom, pedagogisk och kommunikativ förmåga)   
  • Målgruppskännedom   

Forskning lyfter även fram:   

  • “Att vara personlig” – hur använder en sina personliga erfarenheter, kunskaper och förmågor?   
  • Forskningsorientering   
  • Kulturell kompetens och kunnighet i frågor om mångfald och delaktighet   
  • Teknisk kompetens   
  • Marknadsföring och synlighet   

Att arbeta med skrivfrämjande på bibliotek innebär att ha kompetens om skrivfältet för att kunna arrangera verksamhet om skrivande eller att själv kunna leda grupper där skrivande är i fokus.    

Nästan allt arbete på folkbibliotek skulle kunna ses som läsfrämjande eftersom läsfrämjande är ett begrepp utan tydliga gränser. Begreppet relaterar till andra begrepp som läsa, litteratur och text.  Läsa kan förstås som en färdighet, en kognitiv förmåga. Det går även att se läsande som ett görande som fångar hur texter används och upplevs. Det sistnämnda kan kallas läspraktiker. Läspraktiker är knutna till behov, förmåga och kontext. De är inte statiska och påverkas när individer, men även samhället och institutioner, förändras och de är påverkade av föreställningar och traditioner som skapats och skapas kring läsning.

Varför ska en läsa? Läsningens värde kan vara ett instrumentellt nyttovärde, att värden med läsningen kopplas till andra värden än läsningen själv, till exempel i att öva sina språk, bli anställningsbar, öva sin empatiska förmåga, få bättre hälsa. Värdet med läsning kan även ligga i själva läsningen och här fokuseras en estetisk, konstnärlig upplevelse.  

Om du vill ta del av Regionbibliotek Stockholms handlingsplan i läs- och skrivfrämjande kan du läsa den här:

Där kan du även se de aktiviteter som är knutna till planen samt vilka källor planen bygger på. 

Är du nyfiken på vilka satsningar och arrangemang som Regionbibliotek Stockholm gjort? Då kan du läsa en sammanställning som är skriven efter halva plantiden (juni 2022): LÄNK

Regionbibliotek Stockholm ger stöd till ponton som är en tryckt tidskrift för unga i åldrarna 14-21 är. Här kan du läsa mer om ponton.