Jag skulle intervjuas i P4 Stockholm för en tid sedan och hade förberett mig noga eftersom det var mycket jag tyckte var viktigt att säga. Det var lite snopet att samtalet blev så kort, men en kollega uppmuntrade mig att skriva det jag ville få sagt om Bokstart.
En fråga jag anade att jag skulle få, och också fick men inte hann utveckla, var den om modersmålet. Varför trycker vi så mycket på att familjerna ska använda sitt hjärtas språk tillsammans med barnen när de läser, sjunger och berättar? Anledningen är att språkforskarna är eniga om att utvecklingen av det ena språket stöttar utvecklingen av det andra. Flerspråkighet är normen i världen snarare än den enspråkighet som är vanligast i Sverige och en del andra västländer. Språk är en rikedom både för individen och för samhället! Att sjunga, ramsa, samtala, leka och läsa tillsammans med sitt barn på det språk som ligger den vuxne närmast ger förstås så väldigt mycket mer av närhet, anknytning och kontakt. Här har alla som möter de här familjerna en viktig roll i att stödja dem i deras viktiga roll för barnen!
En annan sak jag ville ta upp är att detta med språk är en alldeles för viktig fråga för att hänvisas till enbart kultursfären. Betoningen här ligger på enbart – kulturen är givetvis viktig för människors och samhällens utveckling och välmående. Men det är en fråga där flera departement och myndigheter bör samverka, så som Läsdelegationens betänkande också föreslår (s. 60). Skolverket, Socialstyrelsen och Kulturrådet kan tillsammans spänna över ett så mycket bredare fält och har också en helt annan möjlighet att resurssätta arbetet med de yngsta barnens språkutveckling. Tänk vilken kraft det skulle vara i en styrd samverkan mellan bibliotek, barnhälsovård och förskola! Det handlar om demokrati och samhällets välmående.
Jag fick frågan om det inte är lite tidigt att läsa för sex månader gamla barn? Jag svarade att det är klart att det kanske inte är läsning från pärm till pärm i en sagobok det handlar om, men forskning visar att barn känner igen sånger och röster från tiden när de låg i livmodern – det är aldrig för tidigt! Flera bokstartare har berättat om den förvåning som de vuxna visar när de ser hur deras bebis reagerar när bokstartarna läser för barnet!
Det finns svensk forskning som visar att barn som regelbundet läses för och så småningom läser själva har ett ordförråd på ca 50.000 ord när de är 17 år gamla. Det är vad som behövs för att kunna förstå texten i en dagstidning och instruktioner som man kommer att stöta på under livet. För dem som inte fått detta under sin uppväxt är ordförrådet inte mer än 15-17.000 ord (enligt professor i specialpedagogik Mats Myrberg och professor i psykologi Ingvar Lundberg). Det är siffror som talar sitt tydliga språk. Om vi har möjlighet att ge familjerna den skjutsen på vägen är mycket vunnet!
Jag trodde att P4 Stockholm skulle fråga om mobilanvändning och skärmtid, både barnens och föräldrarnas. Då hade jag tänkt säga att det finns och pågår mycket forskning kring detta men resultaten är inte helt samstämmiga. De digitala medierna är en del av barnens värld och små barn utforskar sin omvärld. Föräldrarna är också viktiga förebilder. För att lära sig språk är samspelet centralt. Att kommunicera med ögonkontakt, vänta in och lyssna på varandra, turtagning. Det tar tid och kräver engagemang från de vuxna. Kanske vi kan säga att lagom skärmtid är bäst?
Apropå forskning så finns både brittisk, dansk och holländsk forskning på just Bokstart. Bokstart började i England och där har socioekonomiskt utsatta områden framför allt varit föremål för Bokstart. Den forskningen visar att efter Bokstart har skolresultaten höjts i dessa områden. Föräldrarna kände sig stärkta i sin roll och mer rustade att läsa högt för barnen. I Danmark har forskningen visat på förändrade läsvanor hos familjerna efter Bokstart.
I USA talar man om Word gap, att små barn har så ojämlik start i livet gällande ordförrådet. Här ser forskarna ett tydligt samband mellan inkomst och ordförråd. En kampanj för att råda bot på detta startades 2015 av The Association for Library Service to Children (ALSC) med devisen Babies need words every day: talk, read, sing, play. Kampanjen ska öka kännedomen om hur viktigt det är att barn dagligen får höra många ord genom tal, läsning, lek och sång. Även här fokuserar man på föräldrarnas viktiga roll och biblioteken framhålls. På hemsidan finns bland annat affischer med ramsor för utskrift, och många tips om hur biblioteken kan arbeta med dem. Regionbiblioteket kommer under 2019 att ta fram ett nytt material för samverkan med barnhälsovården där det kommer att ingå en liknande affisch att plasta och sätta upp vid skötbord på olika platser i lokalsamhället som familjerna besöker.
Att sjunga, ramsa, samtala, lyssna och leka tillsammans skapar en fin mötesplats och gemensam utgångspunkt för familjen. Om vi med Bokstart kan visa på detta för de vuxna runt barnen har vi sprängkraft till förändring!
Pia Borrman
