Foto: Cecilia Bengtsson
I november 2015 arrangerade Finlandsinstitutet för tredje året i rad seminarium för biblioteks-personal. Årets seminarium hade fokus på litteratur och läsfrämjande på minoritetsspråk. Ett trettiotal biblioteks-medarbetare deltog. Anders Eriksson, direktör på Finlandsinstitutet hälsade oss välkomna.
Maria Ågren från kulturrådet inledde med att prata om kulturrådet och deras läsfrämjande insatser bland annat bokstart, bidrag till bokutgivning på minoritetsspråken, kunskapsöversikter, metodutveckling och barnbokskatalog med mera. En nyckelfråga är att det finns tillgång till litteratur – i olika format, nivåer & genrer – på minoritetsspråk.
I kunskapsöversikten Med läsning som mål Om metoder och forskning på det läsfrämjande området, står det:
”Läsfrämjande på bibliotek: ett medel vilket som helst genom vilket bibliotekarier uppmuntrar människor att läsa eller vidga sina läshorisonter”. Det tål att tänkas på hur det tillämpas.
Maria berättade sedan om:
Litteraturresurscentrum Norrbotten som är en ny verksamhet sedan augusti 2015 och med finansiering från Norrbottens läns landsting och Kulturrådet. Verksamheten ska bland annat arbeta aktivt med litteratur på de nationella minoritetsspråken, både vad gäller nyskrivet material och översättningar. En kartläggning gjordes för ett par år sedan som en förberedelse inför litteraturresurscentrumet: Litteraturens villkor i Norrbotten – en kartläggning
Hon tipsade även om min förstudie för Nationella minoriteter och bibliotek. Förstudien i sin helhet finns att läsa här:
Förstudie om nationella minoriteter och bibliotek
Foto: Cecilia Bengtsson
Därefter var det dags för Petra Petersen, doktorand på Uppsala universitet och förskollärare. Som forskningsprojekt har Petra initierat projektet digitalisera – revitalisera som genomförts på förskolor i Huddinge och där man använt pekplattor för att barn ska få tillgång till sitt minoritetsspråk. Man använde bland annat appar med sagor, skype och den interaktiva whiteboarden explain everything som ger möjlighet att berätta och rita egna sagor. Petra Petersens presentation Lärplattor och digitala muminböcker med finskt tal finns här:
www.prezi.com/s6g2ino7dwur/larplattor-och-digitala-muminbocker-med-finskt-tal/
Petra betonade att revitalisera inte bara berör inte den enskilda individen. Språk lärs i ett socialt sammanhang. Genom pekplattorna har minoritetsspråken synliggjorts för barn på förskolorna som inte talar till exempel finska. Och det är viktigt att synliggöra minoritetsspråken för majoriteten.
Julia Immonen från Finlandsinstitutet berättade om deras externa kulturprogram .bland annat Finska filmturnéer & författarturnéer med aktuella finska, finlandssvenska & sverigefinska författare. Bibliotek kan anmäla sitt intresse till Finlandsinstitutet att delta till en relativt låg kostnad.
Pirjo Nyckling från Göteborgs stadsbibliotek berättade om finska läsecirklar. De har träffats i tio år och fått flera favoritförfattare till exempel Sahlberg, Oksanen, Sillanpää och Kettu. De som vill kommer till träffarna men många är stammisar och gemenskapen i läsecirkeln är viktig. Läs personporträtt om Pirjo Nyckling i Jag är sverigefinne:
www.issuu.com/vartgoteborg/docs/jag___r_sverigefinne_10_2015
Uppsökande biblioteksverksamhet
”Alla kan inte komma till biblioteket därför behövs uppsökande verksamhet såsom Boken kommer, läsombud, läsecirklar, samarbeten med äldreomsorg & omsorg och andra, bokdepositioner och aktiviteter” sa Merja Höijer och Pirrko Vilhelmsson från Stadsbiblioteket Stockholm. De visade även de finska minneslådor med olika teman som tagits fram för utlån till institutioner. Värt att tänka på när man gör minneslådor är för vilka man gör lådorna och vilka teman som kan intressera dem. De bästa är att involvera målgrupperna.
Merja Höijer är nybliven pensionär och delade med sig av sina erfarenheter från b.la. uppsökande verksamhet på äldreboende. Merja berättade att hon ofta får höra när hon kommer till olika äldreboende ”bingo i all ära men vi vill ju prata böcker”. Och med många fina exempel gav hon oss argument till varför de är värdefullt och viktigt med biblioteksservice för äldre. För som Merja sade: ”Det finns så mycket lagrat i en 104-årings hjärna”.
Dialoger
Därtill hann deltagarna prata vid två tillfällen. Utbyta erfarenheter och goda exempel på hur man arbetar på olika bibliotek med dessa frågor. Det handlade om allt från medieinköp, hur man skyltar, anordnar programverksamhet och samarbetar med olika aktörer i sin kommun. Att nå ut till målgrupperna är också en relevant fråga och kanske särskilt barn. En annan återkommande och angelägen fråga är hur man arbetar strategiskt och får fler i personalen att engagera sig. Att höja kunskapen och förståelsen om nationella minoriteter och minoritetsspråk är en bra början.
Sist men inte minst presenterade Tiina Lehtonen aktuell finsk litteratur på finska.
Tack till Finlandsinstitutet och Anna-Leena Forsberg som arrangerade seminariedagen.
//Cecilia Bengtsson, Regionbibliotek Stockholm
