Strategisk syn på bibliotekens arbete med äldre

Denna artikel är publicerad i Länsnytt nr 3 2013:
Biblioteksservice till äldre och funktionshindrade är prioriterad i de flesta kommuner, och verksamheten har långa traditioner på svenska bibliotek. I detta nummer av Länsnytt finns flera rapporter från utvecklingsprojekt och andra satsningar som vi hoppas kan inspirera. Men hur kan man som chef tänka strategiskt och långsiktigt kring den reguljära verksamheten på detta område?
Rebecca BachmannCB
Vi frågade Rebecca Bachmann, bibliotekschef på Lidingö och tidigare utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm. Här är några punkter från samtalet:

Integrera bibliotekens olika verksamheter såsom barn, vuxen och social uppsökande verksamhet. Se till att all personal skyltar med olika sorters medier (även talböcker) inom varje tema. Uppmuntra också personalen att dela med sig av det som de gör informellt och genom t ex en punkt på varje APT.

Se till att flera introduceras i områdena till exempel vid nyanställningar. Det är viktigt att så många som möjligt i personalen kan det praktiska biblioteksarbetet. Det är också bra för användarna att en verksamhet inte blir personbunden, det ger till exempel en större bredd i boktips och rekommendationer till de grupper som är beroende av förmedling.

Större integrering mellan olika medier. Det gäller skyltning, hylluppställningar, mediekategorier och kataloger allmänt. Särskilt intressant är det med äppelhylla och lättlästhylla – vilken lösning är bäst för användarna? Vid en lokalflytt eller övergång till Dewey finns extra goda möjligheter att se över placering av medier.

Följa med i tekniken. Den digitala tekniken har förändrat talbokshanteringen helt och involverat fler i personalen. Just nu har vi upp emot tio olika anpassade format att erbjuda. Kommer surfplattan ersätta några av dessa? Den är ju ett bra verktyg när det gäller tillgänglighet eftersom det går att förstora, få mera ljus och göra andra inställningar

Nå ut med information om bibliotekens möjligheter till individer, grupper och samarbetspartners. Delta på olika dagar med fokus på seniorer, äldre, funktionshindrade som anordnas av andra. I tider där så mycket annat monteras ned i samhället blir biblioteket en plats för många praktiska ärenden – där har vi en kontaktyta för att nå fler med information och förmedling av bibliotekets uppsökande verksamhet.

Chefer pratar med andra chefer, det är en viktig lärdom bland annat från projekt Prosit. I andra förvaltningar är man ofta mer noga med hierarkin än på biblioteken. Det är mycket komplext att arbeta i en kommunal organisation, och många faktorer som spelar in. Utgå gärna från kommunens egna mål och ledord vid samverkan, till exempel att Lidingö ska vara hälsans ö.

Initiera och uppmuntra metodutveckling. Det gäller att det inte blir stagnation, och även verksamhet som riktar sig till äldre och andra med särskilda behov behöver ses över regelbundet. En bra utgångspunkt är en nulägesanalys över vad vi gör. Hur ser utvecklingen ut? Vilka bör vi nå? Vad, hur och tillsammans med vilka ska vi förmedla?

Öka personalens kompetens och tillfällen till reflektion. Centralt för att nå utveckling och förändring är biblioteksmedarbetarnas kompetens och reflektioner. Ständigt reflektera över vad vi gör och varför och försöka se verksamheter med olika ögon. Ett sätt är att nyutbildade och nyanställda får uttrycka och bevara sina tankar.

Skaffa underlag och statistik. Detta område har samma status som andra biblioteksverksamheter, men det är inte alltid så lätt att presentera och diskutera det med t ex politiker. Därför är det ett angeläget område att utveckla hur vi mäter och för statistik. Jämför till exempel värdet och tidsåtgången för ett Boken kommer-lån med utlån av en trave pocketböcker.

Karin Sundström
Regionbibliotek Stockholm

På fotot Rebecca Bachmann, fotograf Cecilia Bengtsson

 

Relaterade poster

  • Inga relaterade