Språktågets startsida
Material
Tips & inspiration från biblioteken
Frågor & svar om Språktåget

Hur använder jag sidan?

Sidan innehåller:

  • filmer med samtalsfrågor
  • frågor & svar om små barns språkutveckling
  • fördjupningstips

I filmerna berättar vår ”huslogoped” Elvira Ashby om små barns språkutveckling. De följer på varandra, så det bästa är att se dem i ordning.
Titta gärna på de två filmerna i din arbetsgrupp, och använd samtalsfrågorna som ett sätt att utveckla verksamheten på ert bibliotek. Kanske kan ni lägga upp en studiecirkel där ni ser filmer och läser texter, och samlas vid olika tillfällen för att samtala om det ni lärt er, och hur det påverkar hur ni tänker om er verksamhet.
Har ni ett språknätverk i kommunen skulle ni kunna välja ut filmer och/eller texter att samtala om i det sammanhanget.

Samtalsfrågor till filmerna

  1. Fick du nya tankar om hur du kan arbeta med små barn och deras vårdnadshavare, eller andra vuxna kring barn inom till exempel förskolan?
  2. Vilka strategier är viktigast för de barn och föräldrar du träffar? Hur kan du tipsa eller visa dem? 
  3. I mötet med de vuxna kring barnen finns sällan tid att prata en längre stund. Hittar du några korta meningar som du kan plocka ut ur filmerna, att använda för att inspirera och peppa?
  4. Vad kan vi svara oroliga vårdnadshavare? Ta gärna upp exempel på frågor du fått i din egen vardag.  

Frågor till logopeder från bibliotek

  1. Hur går det till när en vårdnadshavare misstänker att ett barn har språksvårigheter? Hur är gången?

SVAR: Vårdnadshavarna ska prata med barnhälsovården som i sin tur kan skicka remiss till logoped. 
Läs även på 1177.se När barn har svårigheter med tal och språk.

2. Hur arbetar logopeder med böcker och läsning? På vilket sätt kan läsning av den rekommenderade boken hjälpa?

SVAR: I film 2 (ca 5 min in) berättar Elvira hur läsning tillsammans med barn hjälper till med de olika delarna i språkutvecklingen. Det kan till exempel vara hur ord som vi kanske inte så ofta använder tillsammans med barnen till vardags, dyker upp i böcker där de kan läggas till i barnets ordförråd. Barn som blir lästa för har betydligt större ordförråd än andra barn visar forskning. Ett annat exempel är att det går att använda böcker med en tydlig berättelse för att hjälpa barn att hålla en röd tråd när de berättar själva.

3. Hur går ett besök hos logopeden till?

SVAR: Första gången barnet kommer till logopeden med sin familj läggs stor vikt vid att barnet ska känna sig tryggt i miljön. Barnet får leka med olika leksaker och titta i böcker, och logopeden kan då titta på hur barnet samspelar och leker.
Ibland kan testmaterial användas redan vid första besöket, men ibland får man vänta med det till nästa gång. Materialet används genom att barnet ska peka ut saker på bilder eller beskriva en bild. Det varierar också mycket beroende på barnens ålder och svårigheter. Till lite äldre barn finns normerade tester.
Logopeden gör så småningom en bedömning, som förmedlas till föräldrarna vid ett samtal då barnet inte är med. Samtalet väcker ofta många frågor hos föräldrarna, och det blir då ett tillfälle att samtala om det utan att barnet hör på.

4. Hur kan olika språksvårigheter se ut? Vad är skillnaden mellan språkstörning och till exempel svårigheten att säga R?

SVAR: Barn kan ha språkliga svårigheter av många skäl och svårigheterna kan yttra sig på många sätt. När barnen är små är det ofta svårt att avgöra om de bara är lite sena i språkutvecklingen och kommer komma ikapp sina jämnåriga eller om de har en språkstörning. Även språkstörningar kan se mycket olika ut. Ett barn med ”generell språkstörning” har svårt med både språkförståelse och att själv uttrycka sig, medan ett barn med ”expressiv språkstörning” förstår lika bra som sina jämnåriga men kan ha ett mindre ordförråd och svårare att formulera sig. Det är också vanligt att barn bara har svårt med uttal som vid en ”fonologisk språkstörning” – och ibland kanske barnet bara fastnar på ett enstaka ljud, som r-ljudet till exempel som brukar vara svårt. 
Men oavsett på vilket sätt de språkliga svårigheterna yttrar sig går det att söka hjälp hos logoped. 

Om du vill fördjupa dig kring språkstörning kan du läsa Leva med DLD/språkstörning.

5. Hur kan vi på biblioteket peppa föräldrar? Var går gränsen för vad vi kan säga? Vad kan vi svara oroliga vårdnadshavare?

SVAR: Om vårdnadshavare uttrycker oro för barnets språkutveckling inför er på  biblioteket ska ni hänvisa dem till BVC. De ska inte vänta med det, utan ni kan uppmuntra dem att uttrycka sin oro för sin BHV-sjuksköterska!

6. Varför görs språkscreening på BVC? Vad visar den?

SVAR: På BVC i Region Stockholm genomförs en språkscreening vid 3-årsbesöket. Syftet är att identifiera barn med misstänkt grava språk- och/eller kommunikationsstörningar, och huvudsakligt fokus ligger vid att undersöka barnens språkförståelse och språkanvändning.
Screeningmetoden består av två delar, föräldrafrågor och en direktobservation med tre moment. Moment A – språkförståelse, moment B – meningar med minst tre ord och moment C – bedömning av barnets tal. Moment A består av sex testbilder som barnet ska benämna. Barnet kan svara med att benämna föremålet på bilden, men det är också godkänt att svara med en gest, peka eller blickpeka på bilden. I moment B ska sjuksköterskan höra barnet prata i 3-ordsmeningar, och i moment C gör sjuksköterskan en allmän bedömning av barnets uttal. Sedan görs en samlad bedömning av screeningen tillsammans med svaren från föräldrafrågorna.
Mer information om språkscreening inom barnhälsovården går att läsa i Rikshandboken.

Catharina Neovius
Vårdutvecklare Barnhälsovårdsenheten i Region Stockholm

7. Hur ser språkutvecklingen ut det första året?

SVAR: Språkutvecklingen varierar normalt en del från barn till barn, och i första filmens inledning pratar Elvira en del om det här. Om du vill fördjupa dig i detta kan du läsa i barnhälsovårdens Rikshandboken.


Du som vill veta mer

Allmänt om språkutveckling och språkstimulans

Nya länkar markeras med NY!

Om språklig sårbarhet

 Om flerspråkighet 

Om barn med funktionsnedsättning

TAKK – Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation


Hör gärna av er med frågor och synpunkter!
Pia Borrman pia.borrman@regionstockholm.se
Nike Hjelm nike.hjelm@regionstockholm.se

Språktågets startsida
Material
Tips & inspiration från biblioteken
Frågor & svar om Språktåget