Med Projekt digital service vill Regionbibliotek Stockholm undersöka om och hur biblioteken genom samarbeten med andra kommunala aktörer kan ge invånarna bättre hjälp med digital service/e-service och samhällstjänster.
Folkbibliotek besöks dagligen av människor som saknar den digitala kompetens eller de resurser som krävs för att självständigt ta del av information och använda samhällstjänster. Tillgången till medborgarservice ser samtidigt väldigt olika ut mellan olika kommuner, och samarbeten kring digital service saknas ofta mellan olika kommunala aktörer. Folkbiblioteken arbetar för att jämna ut digitala klyftor genom att hjälpa människor att använda digitala tjänster samt erbjuda handledning i olika former. Men på biblioteken råder en osäkerhet kring vilka digitala tjänster biblioteken ska hjälpa till med och hur långt servicen ska sträcka sig.
Syfte:
Att belysa folkbibliotekens roll för människors möjligheter att delta i ett digitalt samhälle.
Mål:
• Att kartlägga tillgången till medborgarservice och samarbeten mellan bibliotek och medborgarservice i kommunerna i Stockholms län.
• Att i dialog med biblioteken undersöka hur biblioteken genom samarbeten med andra kommunala aktörer kan ge invånarna bättre hjälp med digital service/e-service och samhällstjänster.
• Att undersöka vad ett digitalt servicecenter kan vara, vilka olika varianter av digitala servicecenter som finns eller planeras, hur de är kopplade till biblioteksverksamheten samt hur stödet till invånarna ser ut.
Projektbeskrivning
- Projektet inleds med att kartlägga tillgången till medborgarservice och liknande tjänster i kommunerna i Stockholms län, samt hur olika samarbeten mellan bibliotek och dessa aktörer ser ut.
- Nästa steg är att undersöka och sammanställa frågor och behov kring digital service som biblioteken möter i det dagliga arbetet. Vad innebär det för biblioteken att olika typer av medborgarservice/digitala servicecenter finns eller saknas i en kommun?
- Därefter undersöks hur biblioteken genom samarbeten med andra kommunala aktörer kan ge invånarna bättre hjälp med digital service/e-service och samhällstjänster. Exempel på hur olika kommuner i Stockholms län idag arbetar med digital service, med eller utan samverkan mellan bibliotek och andra aktörer.
- Vidare beskrivs vad ett digitalt servicecenter kan vara. Vilka olika varianter av digitala servicecenter eller andra verksamheter med liknande funktioner finns just nu i landet? Hur är förutsättningarna för dessa (uppdrag, bemanning, placering osv) och på vilket sätt är de (eller kan de bli) kopplade till biblioteksverksamheten? Detta moment utsträcks till hela landet.
- Som avslutning presenteras frågeställningar inför kommande utvecklingsarbete eller projekt inom området. Det kan till exempel handla om vem som arbetar med digital service kring nationella och kommersiella tjänster (som oftast inte medborgarkontor gör) och om bibliotekens roll i spänningsfältet mellan lärande och service. Erfarenheter och analyser från Projekt digital service kommer vidare tas tillvara inom arbetet med den nationella bibliotekssatsningen Digitalt först med användaren i fokus.
Målgrupp: Bibliotek och biblioteksanställda i Stockholms län. Medborgarkontor och olika kommunala förvaltningar. I slutändan kommuninvånare och biblioteksbesökare.
Tid: 2016– februari 2018 på deltid
Finansiering: Regionbibliotek Stockholm
Kontaktperson: Hanna Johansson
Metoder:
Digital kartläggning: genomgång av bibliotekens och kommunernas webbplatser.
Kompletterande kartläggning: workshops/fokusgrupper/intervjuer.
Studiebesök i och utanför länet.
Material från Projekt digital service:
Material och sammanställningar
Föregångare och inspiration
Projektet har sin föregångare i pilotprojektet E-serviceverkstäder som drevs av Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Östsam under 2013-2014.
Projektet hämtar även inspiration i Digitaliseringskommissionens förslag om att upprätta Digitala servicecenter i kommunal regi.
”Sveriges kommuner bör erbjuda digitala servicecenter till invånarna för att utveckla invånarnas digitala kompetens. Stödet ska utformas så att det möjliggör för alla att ta del av grundläggande samhällstjänster på internet. Kommunerna väljer själva hur stödet utformas och organiseras”.
”Kommunerna kan exempelvis bygga vidare på befintlig infrastruktur kring lokala servicepunkter och verksamheter som bibliotek, bokbussar, studieförbund, servicekontor, medborgarkontor, äldreboenden etc”.
5.4.4 Digitala servicecenter i kommunal regi
Gör Sverige i framtiden – digital kompetens
Delbetänkande av Digitaliseringskommissionen, Stockholm 2015
SOU 2015:28
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201528/
