Språktågets startsida
Fortbildning
Material
Tips & inspiration från biblioteken

MATERIALET

Vilket material ingår och vilka språk är materialet översatt till?

SVAR: Materialet  består av en folder med tips till vårdnadshavare och andra vuxna kring barnen om hur de kan stimulera barns språkutveckling, ett gåvokort, affischer och listor över böcker att använda för barn med språklig sårbarhet.
Foldern och gåvokortet är översatt till femton språk. Dels de språk som Region Stockholm är förvaltningsområde för: finska, meänkieli och samiska där vi valt de tre mest talade varieteterna. De tillhör alla de nationella minoritetsspråken, och materialet finns också översatt till jiddisch och kommer att översättas till romani chib. Dels de språk som medarbetare på biblioteken ansett behovet vara störst på: arabiska, somali, persiska, spanska, ryska, dari och tigrinja. Utöver detta har vi också översatt till engelska som är ett världsspråk som många behärskar, samt hebreiska.

Finns inte materialet på alla språk i tryckt form?

SVAR: Materialet finns att beställa i tryckt form, med undantag av hebreiska, som skrivs ut vid behov. Det är en annan region som översatt till hebreiska, och eftersom vi inte haft någon efterfrågan på det i vår region, erbjuder vi det enbart som pdf.
Det är bara i nödfall som ni behöver skriva ut övrigt material.
(För Stockholms stadsbibliotek gäller att materialet på svenska beställs hos Marknadsbiblioteket, och resten beställs hos regionbiblioteket.)

Varför just dessa språk?

SVAR: Foldern och gåvokortet är översatt till femton språk. Dels de språk som Region Stockholm är förvaltningsområde för: finska, meänkieli och samiska där vi valt de tre mest talade varieteterna. De tillhör alla de nationella minoritetsspråken, och materialet finns också översatt till jiddisch och kommer att översättas till romani chib.
Dels de språk som medarbetare på biblioteken i regionen ansett behovet vara störst på: arabiska, somali, persiska, spanska, ryska, dari och tigrinja. Utöver detta har vi också översatt till engelska som är ett världsspråk som många behärskar, samt hebreiska.

Kan vi lägga med en flyer i foldern, om biblioteket med öppettider och information om ramsstunder?

SVAR: Ja, det är en väldigt god idé, som vi uppmuntrat till tidigare!

BILJETTEN OCH BOKLISTAN

Hur valdes kategorierna i boklistan?

SVAR: Det är de två logopeder som vi samarbetar med som valt ut dem, Elvira Ashby och Linnéa Anderberg.

Hur går urvalet till boklistan till?

SVAR: Det finns en urvalsgrupp bestående av 12-15 barnbibliotekarier från bibliotek i regionen som väljer böcker i samråd med logopederna. De får i uppdrag att uppdatera listan en gång om året. Då lämnar de tips på nya böcker, och föreslår titlar att ta bort från listorna. Vi samlar sedan in alla tips och sammanställer till en ny lista som är tänkt att komma varje höst.
Vi har fått önskemål om att markera nya böcker på listan, samt att meddela vilka som tagits bort, och det ska vi göra i fortsättningen.

En del böcker finns inte att köpa längre.

SVAR: Det är meningen att det ska vara böcker som går att köpa på listan, men kanske att någon slunkit igenom. Det kan också vara så att någon fanns i tryck när urvalet gjordes men inte finns längre.

Det skulle behövas fler titlar för lite äldre barn på boklistan.

SVAR: Språktåget gäller barn upp till sex år, och det kan behövas fler böcker för de äldsta. Vi la till några titlar för lite äldre barn i den senaste versionen av listan, men det kan nog bli fler.

Det är stor risk att familjen får samma böcker om de kommer tillbaka flera gånger. Hur undviker vi det?

SVAR: Det är en bra fråga! Kanske kan ni be familjen att spara sina lånekvitton? Om det är en familj som kommer att låna mycket kan ni skriva ut boklistan och ge till dem.
Kom också ihåg att se till att familjen tar med sig biljetten hem igen, så de kommer ihåg vad de ska fråga om nästa gång.

Boklistan är lång och svåröverskådlig, och det kräver mycket av oss när en familj kommer in med en biljett. Ofta är böckerna utlånade dessutom.

SVAR: Syftet med boklistan är att underlätta ert arbete. Där finns förslag på böcker att tipsa om inom olika kategorier. Men tanken är också att ni kan använda er yrkesskicklighet att själva välja fler böcker som liknar de som finns på listan. Kanske familjen kan få med sig en bok så länge, och så reserverar ni böcker till dem som de kan låna senare?
Fundera på vad som skulle underlätta för er! Skulle det vara enklare att samla böcker från listan på ett särskilt ställe som många bibliotek gjort? Kanske märka upp dem med de olika kategorierna? Andra idéer från bibliotek är att lokalisera dem i katalogen eller skriva in kategorierna som ämnesord.

Det blir så ojämn service eftersom det inte alltid är en barnbibliotekarie i disken.

SVAR: Vi förstår att det kan vara ett dilemma att det inte alltid finns barnbibliotekarier på plats. Så ser verkligheten ut, oavsett vilken målgrupp du arbetar med. Men det här kanske kan vara en anledning att ta upp den frågan till biblioteksledningen?
Vi har också fått en del bra tips på vad man kan göra för att råda bot på det. Kolla in Tips & inspiration från biblioteken!

Logopederna kryssar i så många rutor ibland, det blir överväldigande för familjerna. De vet inte heller vilken bok som tränar vilken del av språket.

SVAR: Logopedernas uppgift är att kryssa för de områden som barnet behöver träna på. Vi får lita på deras expertkunskap gällande det. Kanske kan du fråga familjen hur många böcker de vill låna vid ett tillfälle? De behöver ju inte få med sig hem böcker som täcker alla kategorier på en gång, om de är ovana bokläsare.
Det viktigaste är att de läser tillsammans med barnet, och inte att de vet vilken bok som hör till vilken svårighet. Men om de vill veta det så kanske ni kan skriva ut boklistan och ge den med böckerna förkryssade?

I vissa kategorier är böckerna uppdelade i yngre och äldre barn, i andra inte. Varför är det så?

SVAR: Helst hade vi velat undvika att ange åldrar överhuvudtaget – för det kan vara så stor skillnad på vad olika barn tycker om och behöver. Men för vissa kategorier, som Berättande till exempel, är det så stor skillnad på böckerna som generellt passar för lite äldre eller yngre barn att vi valde att dela upp dem på det sättet ändå för att underlätta. 

Ibland när familjen kommer tillbaka till biblioteket så har de inte kvar biljetten, eftersom min kollega som tog emot dem förra gången tog biljetten och slängde den.

SVAR: Bra att du tar upp det! Kom ihåg att se till att familjen tar med sig biljetten hem igen, så de kommer ihåg vad de ska fråga om nästa gång.

ÖVRIGT

Jag tycker att det är viktigt att förmedla att all läsning är bra läsning!

SVAR: Javisst, ni på biblioteket har en viktig roll att förmedla glädjen och vikten av läsning. Men när det gäller de barn som fått remiss till logoped och där logopeden rekommenderar att de tränar på ett visst område, så ska vi tipsa med de rekommenderade böckerna på listan, och böcker som liknar dem. Det fina är ju att vi tipsar om böcker som inte är rena språkträningsböcker, utan roliga och spännande böcker som kan väcka ett intresse för att fortsätta läsa tillsammans.

Det hade varit fint att få ta del av och inspireras av vad andra bibliotek gjort i både biblioteksrummet och i samarbete med annan verksamhet.

SVAR: Det tycker vi också, och därför har vi samlat in en del bilder och goda exempel och tips! Se Tips & inspiration från biblioteken

Kommer Regionbiblioteket att ordna träffar för oss som jobbar med Språktåget, eller andra sätt för oss att utbyta erfarenheter med andra bibliotek?

Vi har inga vanliga träffar inplanerade på grund av pandemin. Men vi har funderat på detta en hel del, och hoppas komma på en bra lösning för kommunikation mellan biblioteken.
Om ni vill ställa en fråga eller dela ett tips till de andra biblioteken som jobbar med Språktåget, kan ni skicka ett mejl till pia.borrman@sll.se så skickas det till alla i nätverket.

Det här med samverkan är så svårt! Hur gör jag för att få kontakt med BVC-mottagningen eller logopeder i mitt område?

SVAR: Ja, samverkan är inte så lätt! Kanske framför allt på grund av att det tar tid. Viljan finns ofta hos alla parter, men det kan vara svårt att få in i sitt arbetsschema. Men ge inte upp! Det kan kräva en del uthållighet, envishet och tålamod men till slut kanske det går att få till ett möte.
Viktigt när det gäller samverkan är att få kännedom och respekt för hur den andra partens arbetssituation ser ut. Vilka möjligheter och hinder finns? Vad styr deras arbete? På ett bibliotek finns ramar och mål att förhålla sig till, men du har ofta ändå en hel del utrymme att forma ditt arbete. Som sjuksköterska på BVC är du styrd av Rikshandboken och allt du SKA göra. De har inte samma handlingsutrymme. Men inom små barns språkutveckling möts våra professioner – vi har samma uppdrag här! Det är det ni ska peka på, och visa hur Språktåget kan underlätta för både dem och er att utföra det uppdraget.

Hur förhåller sig Språktåget till Äppelhyllan?

SVAR: Äppelhyllans medier riktar sig till barn med olika funktionsnedsättningar, och till viss del även till deras föräldrar. Det kan röra sig om taktila böcker, böcker med punktskrift, teckenspråksmedier, talböcker och faktaböcker om olika funktionsnedsättningar. De barn som remitteras till logoped har också en funktionsnedsättning.
En del bibliotek placerar böcker från Språktågets boklista antingen i Äppelhyllan eller i en Språktåget-hylla bredvid Äppelhyllan. De ser den naturliga placeringen där, intill medier för barn med andra funktionsnedsättningar.

Vad är det för skillnad mellan Språktåget och Bokstart?

Båda verksamheterna är exempel på vad som brukar kallas family literacy program, där biblioteket och andra samhällsaktörer arbetar med att stötta vårdnadshavare och andra vuxna kring små barn i deras viktiga språkfrämjande uppgift för sina barn.
Bokstart är en verksamhet där biblioteket gör hembesök hos familjer, ger bokgåvor och samtalar om läsning och språkutveckling. Det är en mycket arbetskrävande verksamhet, och de förhållandevis få kommuner som arbetar med det vänder sig inte till alla barn i en kommun, utan väljer ofta ut områden där man tror sig göra störst nytta. Bokstart är en fantastisk verksamhet som finns i många länder i delvis samma form. Det finns forskning som visar på goda resultat av insatsen i familjen.

Språktåget vänder sig till alla barn och familjer i en kommun med informationsmaterial. För de barn som har särskilda behov av att träna delar av språket, och som remitteras av BHV till en logoped, finns Språktågetbiljetten där logopeden rekommenderar familjen att gå till biblioteket för att låna böcker som är särskilt utvalda för detta ändamål. Språktåget når därigenom både brett till alla barn, och når vissa barn med en riktad insats.

Det finns ingen forskning på just Språktåget, men det finns forskning som visar att barn som får del av läsning, sång, ramsor och annan språkstimulation under de tidiga barndomsåren, har med sig detta upp i skolåldern där det underlättar studierna för dem. De som blivit lästa för som barn har ett betydligt större ordförråd när de slutar skolan, jämfört med barn som inte fått del av detta hemifrån. Vi kan göra stor skillnad! Elvira Ashby hänvisar i en av filmerna till forskning som visar att barn vars vårdnadshavare fått coachning i hur de ska läsa och samtala med sina 18-månaders barn, visar på en större utveckling i ordförrådet än barn vars föräldrar inte fått detta. Hon hänvisar också en studie om barn som gått i förskolor där de fått mycket språklig stimulans. Det var betydligt lägre andel med läs- och skrivsvårigheter när de barnen kom till skolan, och skillnader i läsförståelse visade sig fortfarande när barnen gick i nionde klass.



Hör gärna av er med frågor och synpunkter!
Pia Borrman pia.borrman@regionstockholm.se
Nike Hjelm nike.hjelm@regionstockholm.se

Språktågets startsida
Fortbildning
Material
Tips & inspiration från biblioteken