Stärkt läs- och skrivfrämjande

Regionbibliotek Stockholm stärker sitt arbete med läs- och skrivfrämjande och har gjort en handlingsplan för perioden 2021 till 2023. Nedan finns några av planens huvuddrag och aktiviteter. Om du har några frågor kring Regionbibliotek Stockholms arbete med läs- och skrivfrämjande är du välkommen att kontakta Annika Hermele eller Sofie Samuelsson

Syftet med handlingsplanen är att verka för att professionalisera det läsfrämjande arbetet på länets folkbibliotek. Handlingsplanen är en plattform för detta och innehåller en genomgång av begreppsdefinitioner, utgångspunkter och avgränsningar. Läsfrämjande är ett område som biblioteken i hög grad redan arbetar med och det är viktigt att förtydliga vad ytterligare professionalisering innebär och vilka utvecklingsområden som behöver prioriteras, till exempel målstyrning, metodval och uppföljning.  

Vilka kompetenser behövs för att jobba med läs- och skrivfrämjande på folkbibliotek? Forskningen lyfter tre framträdande kompetenser när det gäller läsfrämjande: 

  • Litteraturkännedom (kunskap om litteratur, samt att själv vara läsare)  
  • Förmedlingskompetens (kombination av litteraturkännedom, pedagogisk och kommunikativ förmåga)  
  • Målgruppskännedom  

Forskningen lyfter även fram:  

  • “Att vara personlig” – hur använder en sina personliga erfarenheter, kunskaper och förmågor?  
  • Forskningsorientering  
  • Kulturell kompetens och kunnighet i frågor om mångfald och delaktighet  
  • Teknisk kompetens  
  • Marknadsföring och synlighet  

Att arbeta med skrivfrämjande på bibliotek innebär att ha kompetens om skrivfältet för att kunna arrangera verksamhet om skrivande eller att själv kunna leda grupper där skrivande är i fokus.   

Nästan allt arbete på folkbibliotek skulle kunna ses som läsfrämjande eftersom läsfrämjande är ett begrepp utan tydliga gränser. Begreppet relaterar till andra begrepp som läsa, litteratur och text. Om en tittar närmare på till exempel begreppet läsa så finns det vidare flera aspekter att fundera på. Läsa kan förstås som en färdighet, en kognitiv förmåga. Det går även att se läsande som ett görande som fångar hur texter används och upplevs. Det sistnämnda kan kallas läspraktiker. Läspraktiker är knutna till behov, förmåga och kontext. De är inte statiska och påverkas när individer, men även samhället och institutioner, förändras och de är påverkade av föreställningar och traditioner som skapats och skapas kring läsning.  

Varför ska en läsa? Läsningens värde kan dels vara ett instrumentellt nyttovärde, att värden med läsningen kopplas till andra värden än läsningen själv, till exempel i att öva sina språk, bli anställningsbar, öva sin empatiska förmåga, få bättre hälsa. Dels kan värdet av läsning ligga i läsningen själv och här fokuseras en estetisk, konstnärlig upplevelse. 

Exempel på aktiviteter inom läs- och skrivfrämjande som Regionbibliotek Stockholm ordnar under 2021:  

• Två föreläsningstillfällen med fokus läsfrämjande.  

• Kurser i kreativt skrivande på bibliotek.  

• Fördjupningssatsning med inriktning läs- och litteraturfrämjande och bibliotek.  

• Satsningen Språktåget: Läs- och språkutveckling för de yngre barnen. Här kan du läsa mer om Språktåget: http://regionbiblioteket.se/spraktaget/ 

Relaterade poster