Att sprida text på rätt sätt

Upphovsrätt på bibliotek


Så här i 
coronatider har frågan kring vad biblioteken kan publicera i sina digitala kanaler uppmärksammats stort. Vilka tillstånd krävs för att lägga upp en sagostund på bibliotekets hemsida? Hur stora textsjok är ok att dela på instagram? Är det samma regler för textanvändning i den fysiska bibliotekslokalen? 

När ett bibliotek på något sätt använder sig av text och bild i det digitala rummet (när en så kallad överföring sker enligt lagen) behöver biblioteket i förväg söka tillstånd från upphovspersonen. Det kan ske på flera sätt, till exempel genom att kontakta upphovspersonen direkt, eller det vanligaste sättet: via de upphovsrättsorganisationer som finns. Det går också alltid bra att använda material som inte längre är ekonomiskt skyddat, det vill säga 70 år efter upphovspersonens död.  

När det gäller användandet av text och bild i det fysiska biblioteksrummet finns det inget entydigt rättsligt svar för hur biblioteken ska agera; om de behöver söka tillstånd från upphovspersonen eller inte. Svensk biblioteksförening har börjat titta på frågan.

Upphovsrätt för text och bild som sprids digitalt

Administration av litterära rättigheter i Sverige (ALIS) heter den organisation som arbetar med upphovsrättsfrågor rörande text. För att ansöka om ett godkännande för litterära verk fyller biblioteken i ett formulär på ALIS hemsida. Det måste alltid göras när text på något sätt sprids digitalt. När det gäller internationella verk finns det i dagsläget inte något formulär. ALIS kan hjälpa till med kontakt till sin motsvarighet i andra länder om det gäller större evenemang där det handlar om att klarera användning av flera verk från ett land. Intressenter och aktörer har olika uppfattning om bibliotek även måste ansöka om tillstånd vid exempelvis sagostunder i biblioteksrummet. Det rättsliga läget är oklart och upphovsrättslagen har aldrig prövats i denna fråga. 

ALIS samarbetar just nu med Sveriges kommuner och regioner (SKR) för att ta fram så kallade avtalslicenser som ger rätt till generell användning. Det innebär att kommunerna inte behöver söka tillstånd inför varje användning av ett verk, utan att tillstånden gäller generellt, och då både för svenska och internationella verk.

Vi på regionbiblioteket är medvetna om att det av flera anledningar är svårt för er på biblioteken att söka tillstånd och att det rättsliga läget är osäkert. Därför bevakar regionbiblioteket frågan noggrant och undersöker vilka möjligheter vi har att hjälpa er i kommunerna. Vi återkommer så fort vi har mer information i frågan. 

Bildupphovsrätt i Sverige heter organisationen som arbetar med bilder, illustrationer med mera.

Bibliotekens olika verksamheter

Det finns flera delar i biblioteksverksamheten som regleras i upphovsrättslagen. Bland annat kopiering. Digiteket.se har tagit fram en särskild kurs som lär dig mer om just detta: Upphovsrätt eller allemansrätt? Eller båda? En grundkurs. Här kan du också lära dig mer om lagstiftningen bakom den svenska upphovsrättslagen.

Läs mer:

Artikel i digiteket om uppläsningar i sociala medier:
https://digiteket.se/inspirationsartikel/upplasning-ur-bocker-pa-natet-vad-ar-det-som-galler/  

Intervju med Alis i Biblioteksbladet:
https://biblioteksbladet.se/vi-vill-gora-anvandningen-legitim/ 

ALIS (Administration av litterära rättigheter i Sverige):
https://www.alis.org/

Bildupphovsrätt i Sverige:
https://bildupphovsratt.se/ 

  

Fritt material eller creative commons


Mycket av den svenska litteratur som inte längre omfattas av upphovsrättslagen finns på Litteraturbanken.se. Här finns även en ingång för bibliotekspersonalNär det kommer till bilder finns många bildbanker där bilder kan sökas utifrån olika typer av licenser för creative commons. Digiteket har en introduktionskurs om creative commons.

 

 

 

Relaterade poster

  • Inga relaterade