Barnbibliotekarier samarbetar alltmer med andra professioner i och med Bokstart och liknande verksamheter. Vad kan bibliotekarierna bidra med i samarbetet? Jag tror att det är viktigt att kunna formulera detta, både för bibliotekarierna själva och inför andra.
Forskarna Åse Hedemark (Uppsala universitet) och Jenny Lindberg (Bibliotekshögskolan i Borås) har tangerat frågan om barnbibliotekariers kompetens i sina tidigare gemensamma studier, och har formulerat att den är mångfacetterat och vagt formulerad hos de yrkesaktiva själva.
Jenny Lindberg fick hösten 2018 ett uppdrag av regionbiblioteket att fördjupa sig i frågan med hjälp av fokusgrupper med barnbiblioteksmedarbetare och bibliotekschefer i Stockholms län. Rapporten väntas komma i början av 2019.
Hallonbergens bibliotek
Foto Pia Borrman
Jag ska inte förekomma Jennys studie men har ändå en del tankar så här inledningsvis. En inte alltför vild gissning är att många skulle säga att den djupa och breda bokkännedomen både är unik för vår profession och känd av andra. Vad består bokkännedomen i? Vad används den till? Hur förvärvas den? Hur upprätthålls den och utvecklas? Jag vill påstå att de flesta tillägnar sig bokkännedomen på fritiden, och att det inte finns en tydlig struktur för förvärvandet och upprätthållandet. Genom praktisk kunskap förvärvad av att ha jobbat och att ha kollegor att lära av, har barnbibliotekarierna en kännedom om vilka böcker som passar olika nivåer, teman och andra önskemål.
Barnbibliotekarier kan ofta en del om barns språkutveckling, om språk- och lässtimulans, om hur man läser för barn och om berättande. Samtidigt är de inga logopeder eller pedagoger. Är barnbibliotekariers kompetens att kunna lite inom dessa områden och sammansmälta det till kunskap som är användbar för bibliotekets användare?
Vad förväntar sig barn och unga av barnbibliotekariernas kompetens? Hur motsvarar kompetensen behovet hos barn och unga? Behövs en annan kompetens än den traditionella bibliotekariens om biblioteket ska vara samtida och angeläget (hur nu den traditionella bibliotekariekompetensen ser ut!)?
Vad förväntar sig förskolepedagoger och andra vuxna förmedlare? Tillgodoses förmedlarnas behov före barnens?
Många B&I-studerande läser bara lite eller ingenting alls om biblioteksverksamhet för barn och unga under utbildningen. Hur undviker vi att reproducera hur man alltid arbetat på barnavdelningarna, om de nyutbildade enbart lär sig på arbetsplatsen? Hur utnyttjar vi den akademiska kunskapen de har med sig från högskolan?
Vad vill vi att biblioteket ska vara för barn och unga, och för deras förmedlare? -> Hur blir detta till? -> Vilken kompetens behövs?
Pia Borrman
