Ett digitalt kompetenslyft för bibliotekspersonal

Nu pågår en nationell satsning på ett digitalt kompetenslyft för bibliotekspersonal – det treåriga projektet Digitalt först med användaren i fokus. Syftet är att främja en ökad digital kompetens hos allmänheten genom att de regionala biblioteksverksamheterna samordnar fortbildningsinsatser för medarbetare på folkbibliotek i landet.

Vad innebär ett digitalt kompetenslyft?
Det finns ingen färdig definition av vad digital kompetens innebär men flera olika beskrivningar och resonemang kring begreppet går att hitta. Så här skriver regeringen i sitt uppdrag till Kungliga biblioteket (KB) inom Digitalt först:

”Digital kompetens innebär bl.a. att individer är förtrogna med digitala verktyg och tjänster. Digital kompetens omfattar också medie- och informationskunnighet, dvs. kunskaper och förmågor som krävs för att finna, analysera, kritiskt värdera och skapa information i olika medier och sammanhang”.

En annan beskrivning av digital kompetens går att finna i EU:s ramverk för digital kompetens, Digital Competence Framework for citizens, eller förkortat Digcomp 2.0. Ramverket lyfter fram de digitala kompetenser en medborgare anses behöva för att fullt ut verka i ett digitaliserat samhälle. DigComp 2.0 delar upp digitala kompetenser i fem större kompetensområden:

  1. Analysera och bearbeta data och information
  2. Kommunikation och samarbete
  3. Skapa digitalt innehåll
  4. Säkerhet
  5.  Problemlösning

Några frågeställningar att fundera kring kan vara; Vilka kunskapsområden är mest relevanta för er som arbetar på bibliotek idag, eller inom vilka områden skulle du vilja höja din kompetens?

Ett självskattningstest
Inom ramen för kompetenslyftet Digitalt först har några läns- och regionbibliotek utvecklat ett självskattningstest kring digitala kompetenser för bibliotekspersonal. Självskattningstestet utgår ifrån EU:s ramverk Digcomp 2.0 och lanserades vid årsskiftet av KB som ett nationellt verktyg inom Digitalt först. Syftet med självskattningstestet är att försöka kartlägga vilka digitala förmågor biblioteksmedarbetare tycker att de saknar och vad många tycker att de är bra på. Som ett första steg för att ta reda på vilka lärresurser som behöver tas fram på nationell nivå inom projektet.

Ett första nationellt resultat från självskattningstestet togs ut i april 2018. De kompetenser som biblioteksmedarbetare i landet skattar sina kunskaper högst i hör ihop med informationssökning och källkritik. Därefter kommer kompetenser i att använda digitala verktyg för kommunikation och samarbete. De kompetenser vi skattar oss lägst i är inom datasäkerhet och eget digitalt skapande, vilket pekar på att det finns behov av fortbildning inom dessa områden.

Fler frågor än svar…
Att vi skattar oss själva högt inom flera kunskapsområden kan vara en bra grund att stå på inför ett nationellt kompetenslyft. Men det innebär också utmaningar – hur kan vi lyfta våra digitala kompetenser för att biblioteken ska vara relevanta för den samtid de verkar i? För biblioteken är det kanske lika viktigt att även få utveckla pedagogiska färdigheter i att lära ut digitala kunskaper så att dessa kommer fler människor till del.

Biblioteken hjälper dagligen sina besökare med att hitta den information de frågar efter. Men hur kan biblioteken arbeta för att fler människor ska ha de grundläggande digitala förmågor de behöver? Hur ser vi på bibliotekens folkbildande roll i samhället? Har vi möjligheter och förutsättningar att vara en lärande aktör i våra närsamhällen, eller är det här vår stora utmaning inom Digitalt först ligger?

Människor som besöker biblioteken idag har väldigt skiftande informationsbehov, beroende på livssituation, förkunskaper och förutsättningar. Detta ställer krav på nya kompetenser och arbetssätt. Biblioteken är till för alla, men ska enligt bibliotekslagen ägna särskild uppmärksamhet åt de prioriterade målgrupperna. Vad innebär det inom arbetet med digital kompetens och lärande? Finns det riktade insatser att göra för att digitala kunskaper ska komma fler inom de prioriterade målgrupperna till del? På många håll i landet görs detta redan som en del av bibliotekens arbete för att öka den digitala delaktigheten.

Vilka digitala kompetenser är det biblioteksmedarbetare behöver ha idag för att svara mot samhällets utveckling och besökarnas behov? Det kanske inte självskattningstestet svarar på rakt av eftersom kunskapsområdena som testet bygger på inte helt motsvarar de frågor som ofta kommer till folkbiblioteken idag. Kanske kan det upplevas som att det finns ett visst glapp mellan den nationella satsningen Digitalt först och de förväntningar och behov som biblioteken möter i vardagen. Detta är förstås också en utmaning inom projektet och något som det finns behov av att prata om.

När det gäller våra digitala kompetenser tror jag det handlar mycket om förhållningssätt. Den digitala utvecklingen går snabbt och omvärlden förändras ständigt. Troligtvis kommer vi aldrig uppleva att vi hänger med eller behärskar allt till fullo. Men genom att försöka förstå digitaliseringens påverkan på samhället och tillsammans resonera kring bibliotekens roll i ett digitalt samhälle, tror jag att vi kan komma en bra bit på väg.

 

Hanna Johansson

 

Uppdraget Digitalt först med användaren i fokus

Regeringen har gett Kungliga biblioteket i uppdrag att under 2018-2020 nationellt samordna och finansiera en satsning på ett digitalt kompetenslyft för bibliotekspersonal, med de regionala biblioteksverksamheterna som kompetens- och utvecklingsnoder.

För arbetet med Digitalt först har regeringen anslagit 25 miljoner kronor årligen till Kungliga biblioteket under tre år.

Kungliga bibliotekets är projektägare och knutet till projektet Digitalt först med användaren i fokus finns en nationell projektledare, Kerstin Olsson som tidigare var chef för Regionbibliotek Östergötland. Läs en intervju med Kerstin längst bak i nummer 2 (2018) av Länsnytt.

Bakgrunden till uppdraget är utredningen för en nationell biblioteksstrategis förslag om ett digitalt kompetenslyft genom en bred bibliotekssatsning. Förslaget överlämnades till Kulturdepartementet hösten 2016.

 

artikeln publicerad i Länsnytt 2018:2

Relaterade poster

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *