Kvalitetsmodellen i vardagsarbetet

För tre år sedan var Hanna Johansson, Britt Löfdahl och jag mitt uppe i arbetet med det uppdrag vi fått från Kungliga biblioteket: att testa KB:s kvalitetsmodell i praktisk folkbiblioteksverksamhet. Det resulterade i checklistor för referenssamtalet och sagostunden, och vi reste runt i landet och höll workshops och pratade om modellen. Vi möttes oftast av entusiasm. Många tyckte som vi att checklistorna är användbara för vardagsarbetet på bibliotek. Inte som ett dokument för skrivbordslådan utan att använda varje dag.

En styrka med checklistorna är just att de är lätta att använda, och det har vi strävat efter. Det är en förutsättning för att verktyg överhuvudtaget ska komma i bruk. En annan styrka är att innehållet kommer från praktikerna själva, de som står användarna närmast. Det är utövare av sagostunden som fyllt checklistan med innehåll, det är inga riktlinjer från Svensk biblioteksförening Kvalitetsmodellen i vardagsarbetet eller rekommendationer från Regionbiblioteket! Dessutom har vi sett under arbetets gång att själva arbetet med att ta fram checklistorna varit en process som givit de inblandade väldigt mycket i sig. Kvalitetsmodellen kan fungera som ett bra underlag för reflektion över det egna bibliotekets verksamhet och över utövandet av tjänsterna. Kanske är det den största vinsten med modellen?

Erbjuder biblioteket rätt tjänst?

Regionbiblioteket har givit ut två skrifter om kvalitetsmodellen, Pålitligt, lyhört och kompetent – tjänstekvalitet på bibliotek i teori och praktik samt Leonards plåster – om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund. De är utskickade till alla bibliotek i landet, men skulle du vilja ha ett eget exemplar så kan du höra av dig. I båda böckerna finns resonemang om inre respektive yttre effektivitet. Det vill säga om vi erbjuder RÄTT tjänster (yttre effektivitet) och om vi har kvalitet i de tjänster vi erbjuder (inre effektivitet). Vi måste alltså först konstatera att det är sagostund vi ska erbjuda, att det är rätt tjänst. Det spelar ingen roll att vi kan bocka av hela checklistan om det är fel tjänst vi erbjuder. Där måste vi börja. Hur vet vi att det är rätt tjänst då? Vi får gå till de styrdokument vi har. Vad säger bibliotekslagen, den egna kommunens politiska mål, kommunens biblioteksplan? Vad säger forskningen – finns evidens för effekt av olika metoder? Vilka prioriteringar ska vi göra (för det måste vi göra!)? Hur ser våra resurser ut? Vilka samarbetspartners har vi? Baserat på svaren kan vi utforma biblioteksverksamheten och få kläm på den yttre effektiviteten.

Erbjuder biblioteket tjänsten rätt?

Därefter är det dags för den inre effektiviteten: utför vi tjänsten med kvalitet? Det höjer också statusen på de olika verksamheterna. Om vi satt ord på att sagostund är en viktig del i bibliotekets läsfrämjande arbete baserat på styrdokument och forskning, om vi på samma sätt sett till att sagostunden når dem vi avser att nå, och dessutom i kvalitetsmodellen har ett verktyg för att arbeta med kvalitetsutveckling – då får vi kanske en annan blick på sagostunden. Den är inte en mysig grädde på moset som kan ställas in hur som helst, och varje mormor i personalen tillfrå- gas inte om att rycka in och läsa sagor. Den är en del i den läs- och språkutvecklande verksamheten i ett långsiktigt och ömsesidigt samarbete med förskolan med syfte att stärka små barns språkutveckling. Till exempel.

All personal är involverad

Några ord som Elisabet Rundqvist (då Ahlqvist) från KB, och den som ligger bakom modellen, skriver i Pålitligt, lyhört och kompetent fastnade särskilt hos mig. ” … som är känd av alla medarbetare.” I boken handlar det om kvalitetsparametern rättelse och om hur alla i personalen känner till lösningen eller åtgärden att ta till när det blir fel gentemot en biblioteksanvändare. ”Det är inte mitt bord” finns inte. Alla kan inte göra allt, men alla känner till att allting är mitt bord gentemot dem som biblioteket är till för. Samma resonemang kan överföras på andra företeelser. En av markörerna i checklistan för sagostunden är Alla i personalen är välkomnande. Det spelar ingen roll vad jag jobbar med – när de förväntansfulla barnen kommer till biblioteket för att gå på sagostund välkomnas de och bekräftas i den förväntan. Alla de möter på väg in i biblioteket och fram till sagorummet vet att barnen ska komma, varför de är här och varför biblioteket erbjuder sagostund.

En modell utifrån verksamhetens behov

”Min förhoppning är att modellen ska fungera som ramverk och fyllas av verklighet, med tilllämpningar och verktyg som växer fram från verksamhetens behov.” Så skriver Elisabet Rundqvist i skriften och det är en bra sammanfattning av vad det handlar om tycker jag. Skulle ditt bibliotek vilja testa att arbeta med kvalitetsmodellen så hör av er till oss!

Pia Borrman, Regionbibliotek Stockholm

 

Relaterade poster

  • Inga relaterade

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *