Nu startar Talboken kommer för taltidningsläsare i några av Stockholms läns kommuner. Tjänsten gör det möjligt för människor som prenumererar på en dagstidning som digital taltidning att också få talböcker digitalt i samma spelare.
Foto: Cecilia Brisander
Detta har testats i Uppsala och Malmö, och under 2017 kommer alla landets folkbibliotek att erbjudas tjänsten via regionbiblioteken. Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har velat göra det här tidigare, men infrastrukturen har inte funnits, säger projektledare Ulf Wikman.
En första träff för vårt län hölls på MTM den 25 april. Maria Kimberg, Tobias Willstedt och Ulf Wikman från MTM ledde oss genom förmiddagen och gav information om vad det innebär. Alla som deltog på mötet kunde nog föreställa sig slutanvändaren för projektet, nämligen den taltidningsläsande personen som med hjälp av tekniken kan få böcker överförda till en internetuppkopplad talboksspelare hemma. Att detta är efterlängtat vittnar flera biblioteksmedarbetare om, eftersom vi inom bibliotekssfären länge hört om planerna. Hos MTM fick vi bland annat höra om Ingrid Keyser, 90 år och bosatt i Uppsala, som testat och upptäckt många fördelar med att få talböcker direkt nedladdade i sin talboksspelare. I en tidningsartikel skriver Maria Kimberg som är projektledare för lanseringen, följande om Ingrids reaktioner:
– Det är underbart att få sina talböcker direkt till spelaren! Jag slipper vänta på posten och behöver inte längre be någon gå till brevlådan när jag läst klart. Ingrid har blivit frontfigur och omslagsflicka för projektet, berättar Maria Kimberg.
Den största utmaningen är att få tag på potentiella personer som vill använda tjänsten. MTM berättar att cirka 100 000 personer är inskrivna på landets syncentraler. För att delta i den här satsningen behöver dock personen ha en prenumeration på en dagstidning som digital taltidning, vilket automatiskt ger tillgång till internetabonnemang, support och en specialprogrammerad spelare. MTM har bistått deltagande kommuner med listor på personer som prenumererar på en sådan taltidning. I vårt län handlar det bara om något hundratal personer totalt. Dessa uppgifter hanteras på försiktigast möjliga sätt så att inte uppgifterna hamnar i fel händer.
I ett första skede tar biblioteken kontakt med taltidningsläsare och de individer som biblioteket känner igen som redan befintliga låntagare. Biblioteket tar kontakt med dem för att höra om de vill pröva att få sina talböcker helt digitalt. Vid positivt svar så fixar MTM med de tekniska bitarna medan biblioteket hjälper låntagaren att ladda ned böcker direkt till spelaren. När något krånglar med apparaten finns supporten Taltidningshjälpen, en befintlig tjänst för de som prenumererar på digitala dagstaltidningar.
Under träffen på MTM fick vi en genomgång av hur det praktiskt går till att ladda ned talböcker. Själva webbsidan för biblioteket är enkel att använda och det går att ladda ned samma titel till flera låntagare samtidigt. För användaren går det fint att ha flera titlar nedladdade och även flera taltidningar. Det är enkelt att växla mellan olika titlar och taltidningar men för användaren underlättar det att inte vara rädd för att trycka på knappar och prova sig fram.
En sak som framkommit under testperioderna är att många användare kombinerar den här tjänsten med att själva eller på andra sätt ta del av bibliotekens utbud och de sociala dimensionerna av att få utbyta tankar och erfarenheter om läsning och litteratur. Att få boktips, ha referenssamtal och prata läsupplevelser är fortsatt viktigt trots att litteraturförsörjning fungerar smidigt med talboken kommer.
Stockholms län har landets lägsta andel taltidningsprenumeranter, och det innebär att det inte är alla bibliotek i länet som har potential att få tag på låntagare. I framtiden hoppas MTM att tjänsten ska kunna öppnas för personer som inte prenumererar på en digital dagstaltidning. Nästa målgrupp blir i så fall de som lyssnar på en kommunal taltidning digitalt (vilket brukar vara gratis), och därefter de som inte är taltidningsläsare men har köpt eller fått förskriven från syncentralen rätt typ av talboksspelare samt har egen internetuppkoppling.
Projektet pågår under 2017 och syftar till att anpassa talboksverksamheten till modern teknik. Vi på regionbiblioteket ser fram emot att få följa de kommuner som deltar och ta del av deras erfarenheter. Vi lär återkomma med rapporter från Huddinge, Järfälla, Lidingö, Norrtälje, Sollentuna och Stockholm som är först att pröva.
Cecilia Brisander och Karin Sundström
Regionbibliotek Stockholm
Denna artikel är även publicerad i Länsnytt nr 2 2017.
