Foto: Cecilia Brisander
I höstas fick Bibliotek Botkyrka beviljat medel från Svensk biblioteksförening för ett projekt som handlar om biblioteksrummet och ökad tydlighet.
Det primära syftet med projektet Biblioteksrummets läsbarhet är att stärka betydelsen av andra kommunikationsformer och sätt att läsa på än just text, samt finna metoder för att göra biblioteks-rummet mer välkomnande och lättläst med hjälp av visuell kommunikation. Utifrån detta läsbarhetsperspektiv utvecklar vi bibliotekens lånekvitton, skyltning och placeringar samt bibliotekets entréer. Utvecklings-arbetet utgår ifrån en forskande praktik där vi bland annat genomför fokusgrupper, deltagarobservationer, studiebesök och workshops med kortutbildade med svenska som andraspråk i fokus. Metoderna grundar sig i dialog med deltagare och utgår ifrån deras tidigare erfarenheter och förutsättningar. Syftet är att uppnå en insiktsledd och långsiktig förändring som gör att verksamhetens olika delar konstrueras utifrån deltagarnas kontext, och
därmed blir mer angelägen och tillgänglig för fler användare. Ytterligare ett syfte med projektet är att dela kompetens inom arbetsgruppen, till exempel genom att utgå ifrån kollegors erfarenheter och kunskaper i fokusgrupper och workshops
samt skapa diskussioner, samsyn och fördjupad kunskap kring vuxnas litteracitet.
Arbetsmetoden med fokusgrupper har inneburit att vi fått mer kunskap om hur vi kan arbeta med utformning av skyltar och lånekvitton, hur vi kan rangordna information och hur vi kan använda oss av symboler, bilder och visuella kommunikationsmedel för att göra våra rum mer välkomnande och läsbara. Resultatet sammanställer vi just nu i form av något vi kallar för aktivitetskort. Inspiration till detta hämtar vi från den internationella organisationen Beyond Access, som bland annat arbetar med olika metoder för att utveckla bibliotek. I sin utbildningsmodul för bibliotekspersonal, Libraries, Literacy & Technology, introducerar de idén med aktiviteskort. Syftet är att enkelt och schematiskt beskriva olika biblioteksverksamheter, såsom exempelvis sagostunder och IT-kurser, för att det ska vara så lätt som möjligt för personal att snabbt kunna komma igång med nya verksamheter. Aktivitetskorten beskriver såväl syften med verksamheten som olika praktiska steg i förberedelse, utförande och utvärdering.
Tanken med att presentera resultaten av projektet i form av aktivitetskort är att vi kan ge väldigt konkreta och åskådliga exempel på hur vi kan förbättra den visuella kommunikationen på ett enkelt sätt. Varje enskilt aktivitetskort är uppbyggt utifrån samma schematiska struktur för att skapa igenkänning och en snabb uppfattning om aktiviteten. Inledningsvis ges en kort bakgrund till varför verksamheten är viktig följt av perspektiv på valt tillvägagångssätt. Aktivitetskorten beskriver sedan konkreta förslag kring målgrupp och arbetsgång samt vilket eventuellt material som behövs för att genomföra aktiviteten. Exempel på förändringar som kan beskrivas på detta sätt är exempelvis skyltar, knubbetiketter och kvitton.
Vår tanke är att aktivitetskorten ska fungera som verktyg vilka enkelt kan revideras utifrån lokala förutsättningar och insikter. Vi menar även att aktivitetskorten är ett bra sätt att dela och bevara den kunskap vi insamlat, inte minst eftersom aktivitetskortsidén erbjuder en ”mall” att utgå från när nya utvecklingsbehov kring den visuella kommunikationen uppstår i framtiden.
Peter Björkman
Cornelia Boheman Callmer
Bibliotek Botkyrka
