Mobilt bibliotek – hur och varför?

BokholkDenna gång handlar Länsnytt (nr 1, 2016) om bibliotek, bibliotekarier och användare som är mobila, det vill säga rörliga. Numret är fyllt av goda exempel på bokbussar, popup-bibliotek och digitala tjänster, men det finns naturligtvis ännu fler sätt att vara mobil. Och utöver alla praktiska tips och inspiration vill vi här också fundera på varför bibliotek är – eller borde vara – mobila.

Mobilt i många bemärkelser:
Vi börjar med att presentera några olika perspektiv på det mobila biblioteket. Det finns alldeles säkert fler goda exempel och förhoppningsvis kan också nya idéer födas till framtidens mobila bibliotek.

  • Uppsökande verksamhet med bokbuss, bokbil, bokhoj och dramatenvagn. Bokbussarna har blivit färre och mindre till formatet, men vi spår samtidigt att bokbilar blir vanligare – både som permanent verksamhet och för mer tillfälliga aktiviteter.
  • Boken kommer-låntagare som inte själva kan ta sig till biblioteket utan får böcker, skivor, filmer och andra medier hemskickade. Det är här som mycket av bibliotekens referensarbete pågår, med kräsna och tacksamma låntagare som biblioteket verkligen gör skillnad för.
  • Fasta bibliotek utanför biblioteket till exempel arbetsplatsbibliotek, tvättstugebibliotek, fängelsebibliotek, vägkrogsbibliotek och bokhyllor på verksamheter inom vård och omsorg. Eller i en gammal telefonkiosk. Det finns en lång historia kring den här typen av utlöpare från biblioteket. Vi ser ett delvis nymornat engagemang för arbetsplatsbibliotek med intresse för läsfrämjande aktiviteter.
  • Popup-bibliotek tillfälliga mobila bibliotek på olika ställen, till exempel i köpcentrum, på stranden, kaféer, läger och litteraturfestivaler. När bibliotek bygger om kan det bli långa perioder med ett begränsat utbud, medan de snabba gigen ofta ger chans att nå ut med ett riktat erbjudande till en särskild målgrupp.
  • Den mobila bibliotekarien som är med och träffar politiker, förmedlare och andra viktiga kontakter. Det är ett långsiktigt och viktigt arbete som kräver en hel del för att leda till lösningar och samverkan; förkunskaper, empati, tålamod och inte minst flexibilitet.
  • Det mobila biblioteket via digital teknik. Det är självklart för många att söka i bibliotekskatalogen via allehanda olika gränssnitt, men också att låna e-böcker, läsa tidningar, söka i databaser, spana in vad som händer på biblioteket och interagera med biblioteket via olika kanaler som facebook, bloggar, twitter, e-post och skype. Raska låntagare som kan tänka sig att resa runt efter eftertraktade böcker blir ofta frustrerade över att vi inte har samma system, lånekort och regler i länets olika kommuner.
  • Den mobila användaren och hens apparater. Att användaren är i rörelse innebär också att önskemål och frågor förändras. En talbok bör kunna läsas både på datorn hemma, via mobilen på resa och med talboksspelaren på landet. På biblioteken är fritt wifi och ett generöst antal elkontakter absoluta krav idag, även om de stationära datorerna fortfarande är väl använda på många ställen. Men också hos bibliotekets IT-support handlar frågorna allt mer om smartphones och surfplattor, vad man kan göra med dem och hur.

Meningen med mobilt
Oavsett form kan det finnas flera syften med den mobila verksamheten. Det kan handla om att tillgängliggöra bibliotekens fysiska och digitala medier för de som väntar och längtar, på förskolor, äldreboenden och bondgårdar. Eller att nå bibliotekens icke-användare genom nya arenor för biblioteksmöten i det offentliga rummet. Mycket bottnar i bibliotekslagens formulering om att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. Men det mobila är också marknadsföring av det stationära, och ett sätt att samverka i lokalsamhället med övrig kommunal verksamhet, föreningar och andra aktörer. På flera bokbussverksamheter i landet pågår till exempel en breddning av verksamheten med makerspace, digitala tjänster och medborgarkontor. Och Sundsvalls nya bokbuss – Mobibblan – är utrustad med scen, storbildskärm och multimediasystem.

Mobil bibliotekarie i Södertälje
Formerna för mobilt är många men kanske är det ändå bibliotekskompetensen som är det viktigaste? När bibliotekarie Maria Juthberg beskriver
hur hon arbetar uppsökande i Södertälje kommun är det kompetensen som mobil bibliotekarie som är i fokus. Södertälje har 93000 invånare.
För att kunna uppfylla bibliotekslagen om att göra biblioteken tillgängliga för alla och särskilt för de prioriterade målgrupperna behöver vi arbeta strategiskt, säger Maria, till exempel genom att delta i olika sammanhang utanför biblioteket. Hon besöker bland annat träffpunkter, samverkar med Hagaberg folkhögskola och deltar regelbundet på möten med aktivitetssamordnare för äldreomsorgen. Genom att vara en mobil bibliotekarie ökar hon kunskapen om biblioteken bland förmedlare. Maria fångar upp behov och önskemål och samarbetsmöjligheter skapas. Hon har även uppdraget att arbeta med projekt Bokstart, vilket innebär hembesök till familjer med riktigt små barn i socioekonomiskt utsatta områden. Ett arbetssätt som skulle kunna appliceras även på bibliotekens övriga prioriterade målgrupper.

Biblioteket i lokalsamhället
En faktor som påverkar om man använder bibliotek eller inte är det fysiska avståndet. Små barn, äldre och personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar lever ofta sitt liv inom ett mycket begränsat område. Socioekonomiska faktorer påverkar tydligt människors möjlighet till mobilitet, och om man till exempel inte har råd med ett SL-kort så begränsas räckvidden påtagligt oavsett ålder och hälsa. Det är alltså särskilt med tanke på de prioriterade målgrupperna som bibliotek behöver arbeta uppsökande på olika sätt och finnas där invånarna befinner sig. Lokalsamhällen och kommuner ser olika ut och Stockholms län är synnerligen mångfacetterat. Geografiskt finns här allt från skärgård och glesbygd till förort och ren stadsmiljö. Länet präglas också av segregation och socioekonomiska stora skillnader, både inom och mellan kommunerna. Insatser behöver därför formas utifrån den lokala kontexten och dess möjligheter. Hur mobila biblioteken måste vara för att uppfylla bibliotekslagens skrivelse om att biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla beror alltså på den egna kontexten. Det gäller att arbeta strategiskt för att med olika metoder och samarbetspartners nå alla medborgare i samhället. En framgångsfaktor som vi på Regionbiblioteket sett när det gäller uppsökande verksamhet är att ju fler i personalgruppen som är involverade, desto större effekt blir det. Genom att dela på tiden och vara flera i arbetsgruppen blir den mobila verksamheten stabil och ger utrymme för reflektion, metodutveckling och nytänkande.

Karin Sundström
Cecilia Bengtsson
Regionbibliotek Stockholm

Den här artikeln är även publicerad i Länsnytt nr 1 2016.

 

Relaterade poster

  • Inga relaterade