Kvalitetsmodellen och sagostunden – en liten summering

Värmdö bibliotek, Gustavsberg. Foto: Hanna Johansson

När vi skrev vår verksamhetsberättelse till KB för 2014, ombads vi även beskriva årets arbete med kvalitetsmodellen i en bloggtext. Här kommer den del av bloggtexten som handlar om sagostunden, i något omarbetad form.

Kungliga biblioteket har tagit fram en kvalitetsmodell och vårt uppdrag under 2013 – 2015 är att testa den. Vi har valt att testa modellen på referenssamtalet och sagostunden.

Enligt modellen finns det elva olika kvalitetsparametrar som tillsammans ska kunna sägas utgöra kvalitet: pålitlighet, lyhördhet, kompetens, tillgänglighet, tillmötesgående, kommunikation, trovärdighet, trygghet, rättelse, förståelse/kunskap om kunden, påtagliga faktorer.

Om parametrarna finns med i referenssamtalet eller sagostunden, så håller de god kvalitet enligt modellen. Men – hur får vi in dessa parametrar i samtalet och sagostunden? Hur gör vi rent konkret för att uttrycka dem? Går det att hitta markörer för tillmötesgående, kompetens och trygghet så vi vet att vi uppfyller parametrarna?

Under 2013 och 2014 har vi haft många samtal med bibliotekspersonal i Stockholms län och diskuterat parametrar och markörer.

För sagostunden ingick kvalitetsarbetet i ett större projekt om sagostunder på bibliotek, ett samarbete med Åse Hedemark, lektor på institutionen för ABM på Uppsala universitet. Hela projektet har resulterat i en bok i Regionbibliotek Stockholms skriftserie. Boken heter Leonards plåster – om syfte, barnsyn och kvalitet i bibliotekets sagostund och har skickats ut till alla kommunbibliotek i landet. Den finns också att ladda ner här.

Leonards-plaster-290px

I boken finns en checklista för sagostund med kommentarer, men hela arbetsprocessen finns också beskriven samt en kortare diskussion. För sagostunden befann sig markörerna på olika nivåer, både ansvars- och tidsmässigt. En del aktiviteter står hela biblioteket eller ledningen för, medan annat är sagoläsarens ansvar. Några aktiviteter sker varje gång sagostunden utförs, medan andra checkas av någon gång per år. Resultatet kan presenteras som en fyrfältstabell men finns också i löpande text i boken.

De sagoläsare som har testat checklistan har funnit den användbar som ett sätt att skapa samsyn i en arbetsgrupp, att påminna sig om hur sagostunden ska gå till och som ett verktyg för förbättring. De tycker också att den är lätt och snabb att använda, vilket är viktigt om den ska bli använd överhuvudtaget!

Under 2015 ska vi slutföra vårt arbete med kvalitetsmodellen och också sprida resultaten.

Utöver skriften Leonards plåster för sagostunden, ska checklistor utformas även för referenssamtalet. Checklistorna ska ses som verktyg för självvärdering, som underlag att själv gå vidare ifrån och som ett sätt att skapa samsyn kring hur man kan arbeta med sagostunder och referenssamtal på biblioteken. Dessutom har vi tankar på att utforma en mer allmän verktygslåda för den som vill börja testa kvalitetsmodellen på andra verksamheter.

Under våren 2015 har vi föreläst om vårt arbete i flera olika sammanhang. Vi har träffat bibliotekspersonal i Luleå, Västerås och Trelleborg, på sjukhusbiblioteken i Stockholms län samt vid marskonferensen ”Välkommen åter” i Umeå. I Umeå hade vi också workshops med bibliotekspersonal från Västerbottens län.

Vi avser att skicka ut en enkät i slutet av 2015 för att se vilken effekt vår spridning haft. Har kvalitetsmodellen blivit känd och använd på biblioteken i landet?

Vi tycker att vi har mött ett stort intresse för kvalitetsmodellen och resonemangen kring den när vi har varit ute och träffat bibliotekspersonal och chefer, och vår uppfattning är att modellen går att använda på en lång rad av bibliotekens verksamheter. Vi ser fram emot att höra hur kvalitetsmodellen kommer till användning inom många olika områden på bibliotek i landet, och hur arbetet väcker frågor, insikter och reflektion hos biblioteksmedarbetarna!

Pia Borrman
Regionbibliotek Stockholm

 

På bloggen Samtal pågår kan du läsa bloggtexten som handlar om referenssamtalet i den fysiska och virtuella biblioteksmiljön.

 

Relaterade poster

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *