PIAAC visar att biblioteken, som viktig samhällsinstitution, bör fortsätta sitt arbete med digital delaktighet, bygga upp e-serviceverkstäder, ta tag i arbetet med vuxnas lärande, satsa på läsfrämjande för vuxna, förbättra samarbetet med folkbildningsorganisationer, stå stark i lokalsamhället och arbeta mer uppsökande och med arbetsplatsbibliotek.
23 länder deltog i undersökningen riktad till personer mellan 16-65 år. Den samordnades av OECD och i Sverige är det Statistiska Centralbyrån, SCB, som är ansvariga. Det är den mest omfattande internationella undersökning av vuxnas färdigheter som genomförts och totalt deltog 166 000 personer, varav 4600 i Sverige. Undersökningen genomfördes med hjälp av besöksintervjuer i första hand med dator. Slumpmässigt urval gjordes ur registret över totalbefolkningen (RTB) som motsvarar den vuxna befolkningens sammansättning.
Syftet var att få information om i vilken utsträckning den vuxna befolkningen har de färdigheter som behövs i samhället och hur dessa används på arbetet och i hemmet. Dessutom att utvärdera betydelsen av utbildning, arbete och livslångt lärande för grundläggande färdigheter och ge information om vilka grupper som har låga och höga färdigheter. Färdigheterna beskrivs som betydelsefulla i många sociala sammanhang och nödvändiga för att fullt ut kunna delta på arbetsmarknaden, i utbildning och i samhället i stort. De färdigheter som mäts är:
Läsfärdighet definieras som förmågan att förstå, värdera och använda skriven text för att delta i samhället. Allt från att kunna läsa enkla ord och meningar till att förstå, tolka och analysera komplexa texter.
Räknefärdighet är förmågan att använda och tolka numerisk information för att hantera kraven i en rad olika situationer i vardagslivet.
Problemlösning med IT är förmågan att använda persondatorer, smarta telefoner och internet för att söka efter och värdera information, kommunicera med andra och utföra praktiska uppgifter.
Resultaten delas in i olika kunskapsnivåer, från ingen kunskap till mycket god kunskap. Sverige ligger över genomsnittet för de deltagande länderna i läsning och räkning och högst när det gäller andelen med goda kunskaper i att lösa problem genom att använda datorer och annan informationsteknologi. Detta pekar på att stora delar av den vuxna befolkningen i Sverige har de färdigheter som behövs för ett aktivt deltagande i samhälle och yrkesliv.
Samtidigt finns det en ganska stor andel av den svenska befolkningen som uppvisar en låg nivå inom de olika kunskapsområdena. I denna grupp ingår personer med kort utbildning och många utrikes födda. Drygt 13 procent av vuxna svenskar klarar bara att utföra enkla läs- och skrivövningar. Mer än var fjärde vuxen har svårt att sålla, sortera och granska bland en mängd information på en webbsida.
Kvinnor och män har ungefär samma kunskapsnivå vad gäller läsfärdighet. 13 % av de vuxna har låg läsfärdighet och de finns i samtliga åldersgrupper. Bland de yngsta är det 16 % med låg läsfärdighet, medan det är 20 % av de äldsta. Andelen av den sysselsatta befolkningen som har god läsfärdighet är 63 % medan det bland de utan arbete är 42 %.
God förmåga till problemlösning med IT har 44% men var fjärde vuxen person har låg färdighet. 12 % hade inga eller otillräckliga datorkunskaper. Av de mellan 16 – 25 år är det 5 % som har inga eller låga IT-kunskaper medan det är 23 % bland de äldsta. Det är inga större skillnader mellan män och kvinnor. Av de som har arbete är det 47% som har en god färdighet i problemlösning med IT medan det bland de arbetslösa är 35 % med god färdighet. Bland de arbetslösa männen har nästan 20 % inte tillräckliga datorkunskaper medan det bland de arbetslösa kvinnorna endast är några få procent som har dåliga färdigheter.
I SCBs analys framgår att det faktum att svenskarna klarar sig bra jämfört med övriga länder i denna undersökning till viss del beror på de möjligheter till vuxenutbildning som finns. Sverige är ett av de länder som investerar mest i utbildning och livslångt lärande. I Labour Force Survey (LFS) mäts deltagande i utbildningar i formella utbildningssystemet och deltagande i kurser inom arbete eller på fritid (4 veckor). I Sverige låg deltagandet i åldern 25-74 år på 23 %, medan det för EU i sin helhet var 8 %. Det finns alltså ett tydligt samband mellan kunskapsnivåer i läsfärdighet och deltagande i utbildning för vuxna. Att det finns möjligheter att hämta in kunskaper i vuxen ålder skapar goda möjligheter för ett aktivt deltagande i samhället och på arbetsmarknaden.
PIAAC-rapporten visar på betydelsen av vuxenutbildning och ett livslångt lärande men den slår också fast att den formella utbildningen varit helt grundläggande. En god skolutbildning ger generellt bättre möjligheter att bevara och utveckla färdigheter senare i livet.
Kombinationen av en god grundutbildning och bra och utbyggd vuxenutbildning ger tillsammans bra färdigheter. Samma länder som toppar de tre mätningarna i PIAAC är också de som har högst andel deltagande i vuxenutbildning. Ett annat intressant resultat är att det inte fanns några större skillnader mellan män och kvinnor både vad gäller datoranvändning och läsfärdighet. Detta med tanke på den fokusering som varit på pojkars och mäns läsning under det senaste halvåret. En skillnad mellan PISA och PIAAC är att PISA mäter vilka kunskaper 15-åriga elever har för att möta framtiden medan PIAAC mäter vilka färdigheter vuxna har för att klara sig i samhället. Rapporten visar tydligt att många i vårt land har låg läsfärdighet och att många fortfarande inte är digitalt delaktiga.
PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies)
PISA (Programme for International Student Assessment)
Krister Hansson
Regionbibliotek Stockholm
Denna artikel är även publicerad i Länsnytt 2:2014.
