Den här artikeln är även publicerad i Länsnytt, nr 3, 2013.
Under det gångna året har jag fokuserat på äldrefrågor i min roll som utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm. I ett samtal med en äldre dam om vad som var viktigt för henne svarade hon: ”Ha respekt för den jag är och den livserfarenhet som jag har.” Hennes ord har jag sedan dess burit med mig.
När jag skriver detta är det sensommar och den senaste tiden har det kommit ett flertal rapporter från olika äldreboenden om vanvård och missförhållanden. Jag tänker att massmedias bild av äldreomsorgen endast är skärvor i en komplex verklighet. I den här artikeln ska jag reflektera över bibliotek och seniorer utifrån mina erfarenheter från det senaste året. Att vara utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm innebär att handleda, nätverka, driva projekt, utreda, ordna studiedagar och omvärldsbevaka etcetera med syftet att stödja länets bibliotek. Genom projekten Seniorkultur, Ombud i läsningens tjänst och en utredning kring möjliga samarbeten mellan Stockholms stadsbibliotek och äldreförvaltningen på Södermalm kom äldrefrågor att bli mitt fokus. Syftena och målen med projekten och utredningen var flera men det gemensamma för dem var metodutveckling, delaktighet och samverkan med äldreomsorg.
Det har varit lärorikt och inspirerande att få lära känna verksamheter inom äldreomsorg. Jag fick insikt i att personal inom äldreomsorg ständigt arbetar med att förbättra sitt bemötande och förhållningssätt gentemot brukarna eftersom det är centralt i det dagliga arbetet. Det salutogena förhållningssättet och Aaron Antonovskys tankar om känslan av sammanhang (KASAM) är utgångspunkter som alltmer genomsyrar äldreomsorgen. Ett salutogent förhållningssätt innebär att arbeta hälsofrämjande utifrån varje individs enskilda förutsättningar och att stimulera till en känsla av självständighet och meningsfullhet. Jag tänker på hur dessa förhållningssätt skulle kunna appliceras och användas på bibliotek. Delaktighet är ju ett nyckelbegrepp även för oss inom bibliotek och vi arbetar ständigt med bemötandefrågor. Vad kan vi lära av äldreomsorgen och vice versa?
Jag har också blivit stärkt i att bibliotekens uppsökande verksamhet gentemot äldreomsorg behövs. I de nationella värdegrunderna som finns för äldreomsorgen betonas vikten av att skapa meningsfullhet och stimulans för de äldre utifrån deras egna behov och viljor. Bibliotek bidrar till detta genom vår kompetens, medier och verksamhet. På många håll finns träffpunkter och mötesplatser för seniorer och som bibliotek samarbetar med, till exempel med aktiviteter som högläsning, bokcirklar, Ipadcafé eller minneslådor. För de äldre som inte själva har möjligt att besöka bibliotek är tjänster såsom Boken kommer, talböcker och läsombud alltjämt viktigt. Men det gäller för biblioteken att ha kännedom om demografin i kommunen, identifiera vilka som är prioriterade målgrupper och att strategiskt och aktivt söka upp dem. Bibliotek är viktiga nav i lokalsamhället och genom samverkan finns det många möjligheter för biblioteken att nå fler, utveckla arbetssätt och lära av varandra. Avslutningsvis vill jag återge en kommentar från ett samtal som jag hade med några pensionärer om bibliotek: ”Bibliotekskalas för oss +65 en söndag i november, det vore skoj.”
//Cecilia Bengtsson som även tagit kortet
Regionbibliotek Stockholm
