Barns literacy och folkbiblioteken

Texten finns också publicerad i Länsnytt nr 2/ 2013.

Folkbiblioteket har en tradition av att bedriva en mängd olika aktiviteter för barn som exempelvis bokprat, bokklubbar och ibland även olika typer av skrivarkurser. Syftet med dessa är ofta att stärka barns läslust, deras literacy och deras kompetens vad gäller informationssökning.

Det finns en föreställning om att dessa aktiviteter är viktiga för barns läsutveckling och erfarenheter säger också att pojkar och flickor använder biblioteket i olika stor utsträckning och på olika sätt. Men vad som egentligen äger rum i dessa aktiviteter för barn, i synnerhet kopplat till genus, är relativt okänt och outforskat. Det projekt som jag nyligen har påbörjat syftar därför till att undersöka hur barns literacy tar sig uttryck i biblioteksaktiviteter för barn genom att analysera och förstå hur det är att vara barn – en pojke eller en flicka – engagerad i olika läs- och skrivverksamheter på folkbiblioteket. Frågor som jag vill få svar på i projektet är exempelvis; Hur kommer normer kopplade till literacy och genus till uttryck i biblioteket? Vilka positioner kopplade till genus och literacy finns tillgängliga för barn i dessa läs- och skrivverksamheter? Literacy, handlar i detta projekt inte bara om förmågan att kunna läsa och skriva, begreppet refererar också till förmågan att kunna tolka och utvärdera texter och att tänka kritiskt.

Barns literacy i folkbibliotekskontexter är i liten grad utforskade och vad gäller barns läs- och skrivverksamheter i relation till genus finns en tydlig forskningslucka. Detta är viktigt att studera, inte minst som en rad internationella och nationella studier (PISA 2009, PIRLS 2011) har visat att barns läsförmåga har minskat i Sverige de senaste åren. Det finns en högre andel pojkar än flickor som kan karakteriseras som svaga läsare vilket tyder på att det finns en koppling mellan genus och literacy.

AseHedemark

Foto: Bertil Wergelius

I den här studien kommer biblioteksaktiviteter för barn såsom bokklubbar, bokprat och skrivarkurser att studeras med hjälp av etnografiska metoder dvs. observationer och intervjuer. Jag har för avsikt att studera barn som är mellan 7 – 14 år gamla och de bibliotek som kommer att undersökas är framförallt bibliotek i Uppsala. Min ambition är att komma igång med de empiriska undersökningarna under hösten 2013.

 

Jag har valt att använda det engelska begreppet literacy. Härigenom betonas att jag betraktar literacy mer som en aktivitet än ett uppnått resultat. CarinaFast konstaterar att även i en svensk kontext har det engelska ordet literacy vunnit allt större genomslag i forskningen (2007) och jag kommer således i linje med detta att använda begreppet literacy oöversatt.

 

Åse Hedemark
Univeritetslektor, institutionen för ABM.
Uppsala universitet

 

 

 

 

Relaterade poster

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *