Sju forskningsnoder på Uppsala universitet

Ur Länsnytt nr 2/ 2013:
För att utveckla och förnya forskningen inom historisk-filosofiska fakulteten på Uppsala universitet har sju forskningsnoder skapats. Forskningsnoderna syftar till att driva större mångvetenskapliga forskningsprojekt och kommer att involvera både forskning och utbildning på avancerad nivå.

• Tidigmodern kulturhistoria

• Kultur – Demokrati – Medborgarskap

• Mind and Nature

• 1700-tal: Sverige i världen – världen i Sverige

• KUSKO – Kunskapssamhällen: Kommunikation
och organisation 1800-2020

• Förintelse- och folkmordsstudier

• Den goda staden: Urbanism och social förändring

Inom noden Kultur – Demokrati – Medborgarskap ingår Institutionen för ABM, Litteraturvetenskapliga institutionen, Centrum för genusvetenskap, Institutionen för idé- och lärdomshistoria samt Historiska institutionen. Noden har beviljats medel för verksamhet under tre år, 2012-2014. Nodens forskning rör kulturens betydelse för det demokratiska samhället och för föreställningen om medborgarskap från 1900 till nutid, huvudsakligen i Sverige med utblickar mot grannländerna. Inom detta forskningsområde fokuseras två problemfält.

Det första – Föreställningen om medborgaren i litterära och politiska framställningar – ställer frågor om vilken roll litteraturen och litteraturförmedlingen har spelat och spelar i samhällets demokratiska fostran. Hur framställs medborgaren i litteraturen och i politiska tal? Hur formuleras demokratiska ideal och medborgarskap i vår tids politiska visioner, i jämställdhetsdebatten, i det tidiga 1900-talets nordiska och baltiska nationalistiska rörelser?

Det andra problemfältet – Föreställningen om medborgaren i folkbildningens och litteratur-läsningens praktiker – sätter användaren i fokus och studerar särskilt studiecirklar, bokcirklar och folkbibliotek. Vilka idéer om den demokratiska medborgaren förmedlas? Hur hanteras individer och grupper som anses odemokratiska? Vad betyder litteraturens föreställningar om demokrati för läsarnas syn på sig själva som medborgare? Av särskilt intresse för framtiden är hur de unga läser. Hur använder barn och ungdomar folkbiblioteken och hur relaterar de sina läsupplevelser till det demokratiska samhällets normer och värderingar?

Från Inst. för ABM: Åse Hedemark,
Kerstin Rydbeck, Samuel Edqvist


Malin Ögland

Regionbibliotek Stockholm

Relaterade poster

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *