Analfabetism och bibliotek

Följande text är också publicerad i Länsnytt nr 1/2013.

Allt fler vuxna i Sverige saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter. I oktober 2012 lyfte Bibliotek Botkyrka frågan om analfabetism i Sverige på Hallunda biblioteks öppna scen.

Att kunna läsa och skriva är en förutsättning för demokratisk delaktighet i ett modernt samhälle. Detta är i allra högsta grad sant för Sverige, där kraven på läs- och skrivkunnighet är extremt höga. Vi förväntas vara litterata i de flesta av våra vuxenroller: som väjare, som föräldrar, som anställda, etc. Tyvärr är det många vuxna i Sverige som inte har knäckt läskoden på något språk. Det finns även de som lärt sig att läsa och skriva, men som ändå inte når upp till en funktionell litteracitet, dvs. som saknar de färdigheter som krävs för att klara sin vardag (söka arbete, kontakter med myndigheter och skola, etc.).

På många håll går kampen mot analfabetism framåt. I Europa går utvecklingen i motsatt riktning. EU:s expertgrupp kring läskunnighetsfrågor beräknar att det idag finns 75 miljoner vuxna invånare i Europa som saknar funktionell litteracitet. Många saknar helt läs- och skrivfärdigheter. Det är svårt att säga exakt hur omfattande problemen är i Sverige, eftersom den statistik som finns inte ger en heltäckande bild. Allt pekar dock på att problemet är växande, och att omfattningen inte är obetydlig. I slutet av 2013 kommer kunskapsläget att förbättras avsevärt, då de svenska resultaten av den stora internationella studien PIAAC publiceras.

Tanken att biblioteken ska arbeta med frågan finns formulerad i UNESCO:s folkbiblioteksmanifest. Där står att folkbibliotekets huvuduppgifter är att ”verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur”, och som exempel anges att folkbiblioteken ska ”ge stöd till och delta i alfabetiseringsprogram för alla åldersgrupper och vid behov ta initiativ till sådan verksamhet”.

När vi inom Bibliotek Botkyrka bestämde oss för att arbeta med frågan, skedde inte detta genom delaktighet i något alfabetiseringsprojekt.Vi fokuserade istället på att föra upp frågan i det offentliga samtalet på lokal nivå. Tillsammans med den ideella organisationen Botkyrka kvinnoresurscenter (som i sin dagliga verksamhet möter problem kopplade till analfabetism och andra språksvårigheter) arrangerade vi i oktober 2012 ett seminarium på Hallunda biblioteks öppna scen.

Det blev ett spännande och mångsidigt samtal, och cirka 80 personer kom för att lyssna och delta. Artisten Mamadou Sene och forskaren Qarin Franker var några av kvällens deltagare. Fördelen med att inleda arbetet på detta sätt, var att vi kunde uppmärksamma ett dolt problem och visa att det inte bara är en angelägenhet för biblioteken och utbildningssektorn. Frågan om läs- och skrivkunnighet är i allra högsta grad en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. I arbetet framåt är det viktigt att bygga upp en kontinuerlig verksamhet, som på olika sätt främjar alfabetisering och språkutveckling för vuxna.

Att vi i Botkyrka ska arbeta vidare med frågan slås fast i årets handlingsplan för biblioteken i Hallunda, Alby och Fittja. Bland annat står att vi ska bedriva ”högläsning för vuxna, även uppsökande”: ett exempel på hur vi konkret kan arbeta för grupper som av förklarliga skäl sällan eller aldrig använder biblioteken. En annan viktig del är att stärka kontakterna med aktörer som arbetar med frågan, eller som på andra sätt har kännedom om problemen. Om vi på biblioteken ska kunna göra en bra och långsiktig insats krävs mycket mer kunskap än den vi har idag.

Peter Björkman
Botkyrka bibliotek

Lästips:

High Level Group Of Experts On Literacy [pdf]

Information om PIIAC (Programme for the
International Assessment of Adult
Competencies)

UNESCOs folkbiblioteksmanifest [pdf]

Foto: Mauricio Rogat

Foto: Mauricio Rogat

Relaterade poster

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *