När biblioteket gör skillnad – Södertälje stadsbibliotek

I det här blogginlägget berättar Anja Dahlstedt, bibliotekschef i Södertälje om Södertälje biblioteks möjligheter och utmaningar i sin strävan att möta sitt lokalsamhälles behov. Artikeln har även publicerats i det senaste numret av Länsnytt 2013:1.

Med sina nästan 88 000 invånare är Södertälje länets fjärde största kommun, och Södertälje stad är länets andra största tätort efter Stockholm. I Södertälje talas 80 språk och 44 procent av befolkningen har enligt SCB:s definition utländsk bakgrund (jämför riket 18,6%). Av dessa utmärker sig finländare och assyrier/syrianer (med ursprung i Turkiet, Syrien och Libanon) som stora grupper som sedan länge är etablerade i kommunen. Under 00-talet flydde ca 8000 personer från Irak till Södertälje och av de som nu flyr till Sverige från inbördeskriget i Syrien bosätter sig uppemot 20% i Södertälje.

Detta ställer höga krav på de kommunala verksamheterna, skolan t.ex. kämpar för att alla barn, även de som kommer till Sverige i tonåren, ska vara behöriga för gymnasiestudier när de går ut högstadiet. Förutom språket så finns det andra omständigheter som gör det och andra uppdrag svårare. Trångboddheten är stor i de miljonprogramsområden där många nyanlända bosätter sig, 24% av barnen lever i det Rädda barnen kallar ”ekonomiskt utsatta hushåll”, arbetslösheten ligger på nästan 14% och det sägs att 10% av kommunens barn är under insats från sociala myndigheterna. Samtidigt måste kommunen spara hundratals miljoner per år för att klara en hårt ansträngd budget.

Fotograf: Kjell Carlsson

När jag som bibliotekarie möter besökare på stadsbiblioteket bidrar dessa bilder av det samhälle jag verkar i till en högre grad av närvaro och en större respekt för varje bersökares behov och önskningar. Kanske kan jag vara den enda som ägnar just detta barn verklig uppmärksamhet idag? När jag som bibliotekschef planerar verksamheten och prioriterar förbättringsområden och investeringar är det dessa speciella omständigheter jag måste utgå från och när jag som tjänsteman argumenterar för bibliotek gentemot politiker och högre tjänstemän är det dessa bilder jag måste spegla biblioteksverksamheten mot. På vilka sätt kan biblioteken vara en del av svaret på kommunens frågor och problem?

Jag hävdar ständigt, och får mycket av min arbetsglädje av, att stadsbiblioteket i Södertälje gör verklig skillnad för människor. Vi märker det i personliga möten med användare och vi ser det tydligt i vår statistik. Fyra av de fem mest utlånade fackböckerna år 2011 var Svensk-arabisk ordbok, Arabisk-svensk ordbok, Svensk grammatik på arabiska och Körkortsboken på arabiska, d.v.s. böcker som i allra högsta grad bidrar till språkinlärning och integration. Medierna på den under förra året instiftade ”Söka jobb-hyllan” fick snabbt cirkulationstal som de på sina ordinarie platser i biblioteket bara kunnat drömma om och när Röda korsets volontärer tre gånger i veckan leder språkcaféerna Träna svenska är trängseln ofta så stor att varken stolar eller rum räcker till.

Att var så relevanta och behövda av stadens medborgare är också förenat med svårigheter. När alla parter i samhället, offentliga som privata sparar in och drar ned på vägledning och support, då står biblioteken kvar, även de med besparingar, som öppna platser med tillgänglig personal som väntar på att få svara på besökarnas frågor. Sedan kontoret för försörjningsstöd av ekonomiska skäl beslutat sig för att inte köpa in en ny publik kopiator när den gamla gått sönder är det till biblioteket de försörjningsstödssökande går för att kopiera sina handlingar. När natthärbärget vinkat av sina sista besökare för morgonen är det till bibliotekets varma och relativt kravlösa miljö många söker sig. När Migrationsverket skickar ut sina beslut är det till biblioteket mottagarna går för att få hjälp att tolka dem. När den sista öppna förskolan i kommunen bommat igen är det på bibliotekens sångstunder som föräldrar möts.

Frågor jag alltmer brottas med, och som alla verksamhet som jag presenterat i denna artikel får tjäna som exempel på, är hur långt ett bibliotek kan och ska gå i sin strävan att möta sitt lokalsamhälles behov. Hur långt ska man hävda integriteten hos grunduppdraget? Hur långt kan ett bibliotek sträcka sig utan att förlora den identitet som är grunden till dess existensberättigande?

Anja Dahlstedt

Bibliotekschef Södertälje

 

Fotograf: Cecilia Bengtsson

Relaterade poster

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *