Tekniskt okunnig men digitalt kompetent

Nästa artikel ur Länsnytt nr 3 om digital delaktighet, är en personlig berättelse av Cecilia Bengtsson.

I nästan hela mitt liv har jag gått omkring och betraktat mig själv som tekniskt okunnig. Egentligen är inte det så konstigt, eftersom jag trodde det om mig själv så blev jag också det. Jag vågade inte prova tekniska prylar, jag flydde från instruktionshandböcker och undvek de digitala arenorna. Jag minns vilken fasa jag kände när vi skulle bygga hemsidor med html-koder under utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap. Det gick dock vägen tack vare snälla studiekamrater. Som ny bibliotekarie lärde jag mig massor och mycket av de erfarenheterna har jag fortfarande stor nytta och glädje av. Jag undvek dock att förkovra mig i hårdvaror och mjukvaror. Jag använde dator för fyra syften: 1. bibliotekskatalogen 2. e-post 3. surfa på nätet 4. skriva.

Pö om pö började det hända saker. Nära och kära pratade om Facebook, folk skaffade alltmer avancerade mobiler och kollegor berättade om olika digitala tjänster och dess möjligheter. Att skriva den här artikeln ur mitt perspektiv känns svårt för jag vill ju inte att det ska låta förmätet men jag är glad och tacksam över att jag till slut vaknade upp och insåg att omvärlden höll på att springa ikapp mig. Jag skaffade Facebook, Twitter och började blogga. Min nyfikenhet och lust att lära fick sitt lystmäte medan mina världar öppnade sig. Jag installerade en ny dator med sambons hjälp, prövade på olika digitala verktyg som Storybird och nätverkade i olika kanaler. Steg för steg tog jag mig över hinder och inte minst de mentala.

Insikten om att datorer inte handlar om teknik (förutom hårdvaror osv.) var befriande. Det handlar främst om kommunikation och möten i olika arenor och kanaler. För detta behövs inte så mycket teknisk kompetens utan snarare förmågor. Kunskap inom upphovsrätt och creative commons är relevanta när man är aktiv i olika arenor på nätet. De olika kommunikationskanalerna fick mig också att inse att nätet påverkar våra sätt att kommunicera, nätverka och lära. Jag försökte lära mig filma och lägga ut på nätet, det gick sådär men jag vann en insikt om att webben kan möjliggöra att producent- och konsumentrollerna flyter ihop vilket kallas för prosumers. Sist men inte minst är det viktigt med ett säkerhetstänkande och att vara medveten om vilka digitala fotspår man lämnar efter sig.

Jag kallar mig inte längre för tekniskt okunnig, snarare ointresserad och en smula lat när det gäller hårdvarorna. De digitala arenorna förändras i rask takt, jag hänger inte med i allt men är i alla fall där och naggar i kanten. Webben möjliggör att lära av och med varandra. I min arbetsvardag har jag stor nytta av webbens möjligheter. Genom till exempel Twitter så sammanförs flera funktioner såsom nätverkande, marknadsföring, informellt lärande och omvärldsbevakning. Jag har en önskan och det handlar om att dagens barn och kanske särskilt flickor ska slippa att betraktas med förutfattade uppfattningar om att killar är mer tekniskt begåvade osv. Alla är individer och har förmåga att lära utifrån sina egna förutsättningar. Att vara digitalt kompetent blir allt viktigare och biblioteken har viktiga roller att fylla, till exempel att bidra till ökad digital delaktighet.

Cecilia Bengtsson, utvecklingsledare Regionbibliotek Stockholm
På Twitter @ceciliabengtson

Örestads bibliotek


Relaterade poster

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *