Att ge ett bra bemötande

Vi möter alla på biblioteken och det är också vår målgrupp. En del av dem upplever vi som ganska besvärliga och svåra att samtala med. Regionbiblioteket bjöd in Katarina Granath, psykolog på Neuropsykiatriska enheten på Karolinska, som arbetar med personer med kognitiva funktionsnedsättningar som exempelvis Asperger, ADHD och utvecklingsstörning, för att tala om bemötande av personer med dessa funktionsnedsättningar.

Vad kan vi ha hjälp av att veta för att göra dessa möten så bra som möjligt, både i disken och när vi tar emot grupper? För att helt kort ge några exempel på svårigheter: För många är abstrakta ord, överförda betydelser och metaforer helt obegripliga. En del har perceptionsstörningar vilket kan betyda att de till exempel upplever lysrörsbelysningen som oerhört obehaglig eller att vissa ljud är störande. Man kan ha svårt med tidsuppfattningen. Man kan ha svårt att få ihop detaljer till helheter och upplever tillvaron som fragmentarisk. Långt ifrån alla med kognitiva svårigheter är medvetna om dessa, är diagnosticerade och har fått hjälp. Däremot är självkänslan ofta låg eftersom man upplevt misslyckanden genom hela livet.

Vad kan man då tänka på i mötet i biblioteket? Ha en tydlig struktur på mötet. Rita och skriv! Om man till exempel har en skolklass på besök kan man börja med att berätta vad som ska hända rent konkret, hur länge vi ska vara här, vilka som är här och vad som ska hända sedan. Håll på den strukturen! Om man måste avvika så berätta varför. Barn inom autismspektrum har ofta svårt att vara flexibla. Kanske finns det saker man kan få lov att pilla på under mötet för att underlätta för barnen att koncentrera sig, en sten eller en kudde? Prata med läraren i förväg och bestäm vad ni ska göra om något barn tappar koncentrationen. Hen kanske behöver en paus och kan komma in senare igen?
Håll informationen kortfattad, tydlig och konkret. Förmedla inte fler än en eller ett par viktiga saker i taget. Upprepa information flera gånger, ge viktig information både muntligt och skriftligt.

Vi kan inte vara experter på alla funktionsnedsättningar, men om vi bara är medvetna om att många av de som använder biblioteket har dessa svårigheter får vi en större förståelse för dem vi ser som besvärliga och i slutänden blir det bättre möten.

Pia Borrman
Utvecklingsledare barn & unga, Regionbibliotek Stockholm

Relaterade poster

  • Inga relaterade